Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till han af naturen var bestämd: till skald. Han
kände sig ha vingar att flyga med upp i
fantasiens skönaste rymder, men alltid när han sökte
lyfta vingarna till flykt, drogs han ner till jorden
af en black, som var smidd kring hans fot. ..
Som en träl måste han slita och släpa för sitt
bröd, i stället för att obekymrad få ge form åt
de höga tankar och sköna syner, på hvilka han
bar i sitt inre... Han var också god. Sällan
har en yngling haft så ädla mål, sällan så fasta
och präktiga grundsatser... Men allt som det
blef honom svårt att höja sig, allt som det blef
honom omöjligt att förvandla sig från träl till
en fri ande — dess mer slappades karaktären,
dess mer skymdes de ädla målen, dess mer
försvagades de fasta grundsatserna . . . Han försjönk
i ett tillstånd, som ständigt sväfvade mellan
djurisk slöhet och mördande förtviflan. En dag
upptäckte han — att vingarna voro borta.»
Han såg på hänne. Hon gick på andra
sidan af vägen, utan att med en min förråda
hvad hon tänkte eller kände.
»Nåväl», fortfor han. »Just när ynglingen
trodde sig ha förlorat hvarje hopp, mötte han
en ung och skön kvinna på sm väg ... Ja, denna
kvinna var ung och skön äfven i värkligheten.»
Paula smålog sorgset, nästan förebrående;
»Med ens väcktes allt det göda hos honom
till lif igen. Med ens kände han sig ha kraft
att rycka sig loss från bojorna OGh börja sin
djärfva flygt, om denna flicka ville ge honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
