Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stannade vid räckvärket och såg ned i
vattendraget, som nu i sommaren höll på att alldeles
sina ut. Ragnar ställde sig vid hännes sida, så
att han kunde se profilen. Han undrade hvad
hon tänkte på; där hon stod så tyst och
allvarsam.
»Nå», böljade han åter, när Paula ingenting
svarade på hans filosofiska resonnemang, »hvad
det var jag ville säga ... Jo. Den kärlek, som
ni nyss hänsyftade på, den slår inte ner mitt hopp.
Den är död. Ja, den är redan död, ty annars
skulle ni inte sagt att ni endast ibland trodde er
älska ännu, och annars skulle ni sannerligen inte
låtit vår bekantskap utveckla sig som den gjort.
Låt oss nu tala förnuftigt om saken! Ni längtar
efter ett hem, och nu har jag kommit i er väg
under högst egendomliga omständigheter. Jag
har gjort intryck på er, hvad ni än må säga.
Ni känner att ni kanske för första gången i ert
lif träffat en riktigt sann personlighet, och kvinnan
böjer sig alltid för det sanna, när det uppträder
i en manlig gestalt. Under en hel vecka tvingas
vi att dagligen vara tillsammans. Sympatien skall
bli starkare för hvarje dag, efter hvatje samtal,
och — ni är kvinna, och jag är man. Ni längtar
efter ett hem; jag ser i er min ungdoms ideal,
min räddarinna från både social och moralisk
ruin. Det kan inte sluta på mer än ett sätt.
Och då skall jag älska er obeskrifligt. Då, när
ni gett mig hvad Lilli ville, men inte kunde 5
vingar!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
