Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Tror ni inte jag skulle kunna respektera
er kvinlighet, i fall jag låfvade?»
»Jo, om ni låfvade.»
»Nå, låt mig ge detta löfte!» bad han. »Jag
skulle sannerligen hålla det löftet som en man,
tills ni själf befriade mig därifrån.»
Hon teg.
»Ni har nu förrådt mer än ni ville, Paula»,
utbrast han. »Jag har nu rättigheter på er.»
»Nej, jag har inte gett er några rättigheter»,
sade hon mildt.
»Paula, betänk allt! Betänk i hvilken
förfarlig belägenhet ni störtar mig, om ni fortfarande
säger nej! Isynnerhet efter hvad ni låtit mig
förstå nu. Ni älskar mig. Säg ja!»
»Nej.»
»Men jag får skrifva?»
»Nej.»
Gumman kom. Nu skulle Ragnar skynda
sig att äta lite, förrän tåget ginge. Han slök i
sig en biff och ett glas mjölk. Paula satt
därunder för sig själf, tyst och kall.
»Betänk hvad det gäller för mig! Betänk
hvad det gäller för dig själf!» hviskade han
fram, när han slutat måltiden och skulle gå.
Han sade du i hastigheten, utan att lägga märke
därtill.
»Låt mig åtminstone skrifva!» bad han
bevekande.
»Nej.»
»Säg ja, Paula!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
