Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Nej.»
Han tog farväl af de sina. Han räckte
hänne sin hand till afsked.
»Säg ja, Paula!»
»Nej.»
¥
7-
månad förflöt, juli månad. Den var för
Ragnar full af de gräsligaste kval. Ur
stånd att arbeta om dagen, ur stånd att såfva
om natten, förföljdes han af en enda tanke, som
ej lämnade honom ro: hvad menar hon? älskar
hön mig ? Han hoppades att hon älskade honom,
men hoppet var ej tillräckligt starkt för att
utestänga tviflet, och tviflet växte som ett ogräs
och tärde på hans kraft. Hvafför hade hon
sagt detta obevekliga nej? Ville hon därmed
väcka till lif hans kärlek, som hon innerst inte
trodde på? Eller var det religionen, som
utgjorde hinder för deras förening? Eller — var
det hännes mening att tvinga skalden i honom
till värksamhet, att ge honom sitt ja, så snart
han kunde visa fram ett skaldestycke, som
diktats ur djupet af hans själ? Så var det,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
