Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt och andligt sjuk, möjligen utsliten efter ett
års tid, kanske rent af oförmögen att uppehålla
sitt eländiga lif?
I den sinnesstämning, hvari han sålunda
kommit, vågade han ej ha Pausta hos sig. Han
hade låtit barnet stanna hos de gamle för
sommaren, på gummans enträgna böner, men nu
beslöt han att upplösa sitt hushåll för obestämd
tid och låta de gamle behålla flickan tills vidare.
Han skref därom till gubben, skref att det förut
varit honom en stor uppoffring att vara ifrån
sitt lilla barn, men att han nu för sin egen skull,
för att kunna arbeta i ro och komma till
klarhet öfver sig själf, ville be dem behålla barnet
hos sig en längre tid, hälst dock mot betalning,
för syskonens skull. För att ej sättas i frestelse
att ändra sitt beslut, hyrde han sig genast en
ungkarlslägenhet, en stor och dyr dublett, så
att han kunde rymma sina bästa möbler. Sin
våning hade han lyckligtvis redan förut uppsagt.
Ur stånd att längre efterkomma Paulas
förbud att skrifva, skickade han äfven till *Paula
ett bref, ett förtvifladt bref, som borde röra en
sten, tyckte han. Därefter gick han i en orolig
väntan på svar ifrån såväl hemmet som hänné.
Det var den siste juli, dagen innan han
skulle tillträda sin befattning i Dagstelegrafen.
Allt sedan brefvet till Paula skickats af, hade
Ragnar åter börjat hoppas på bättre tider, på
lugn och lycka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
