Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han satt i sin gungstol, med pipan i mun,
och tänkte på den förändring, som morgondagen
skulle medföra. Hur skönt att tvingas stiga upp
i tid 1 Hur skönt att åtminstone på förmiddagen
tvingas att göra någon nytta, så att han på
aftonen hade någonting att trösta sitt onda
samvete med! Hur skönt att efter dagens mödor
— när han äntligen fatt ordboken riktigt färdig
— kunna samla sina minnen, kanske omdikta
dem på konstnärligt sätt — ja, ännu vore ju ej
allt hopp ute. Han var trettiosex år — hvad
mer! En sådan literär storhet som Frits Reuter
hade ju varit mycket äldre, när han böljade.
Komme nu bara svar ifrån Paula! Finge han
åter korrespondensen i gång med hänne, skulle
han nog förstå att hålla hänne fast? En vinter
ännu. En enda vinter ännu! Sedan komme
våren, och med våren glädjen, med våren lyckan I
Då skulle han ock få , se sitt lilla barn igen,
detta kära lilla kräk, som han skulle uppfostra
till en sann kvinna. Hon hade det ju godt hos
de gamle så länge. De käre gamle! Som lidit
så mycket för hans skull! Som han nu genom
sitt barn kunde glädja och trösta på ålderdomen!
Han väntade bref ifrån dem hvilket ögonblick
som hälst. Hur gumman skulle ösa ut öfver
honom de mäst kärleksfulla ord hon kunde finna
på, nu då hon finge behålla det lilla barnet hos
sig ännu en tidl Och gubben — som annars
aldrig brukade skrifva till* honom — nog skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
