Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men ej nämt ett ord därom till honom själf. Han
kände hur svårt det skulle bli att lägga i dagen
sina varma sonliga känslor.
Gumman, Oskar och Gunni veko nu in på
den gång, där han gick dem till mötes. Den
gamla stannade plötsligt, ryckte sig lös ifrån de
andra bägge och drog sig förfärad tillbaka, som
om hon sett ett spöke. Hon slog händerna
samman och stirrade på honom. Händes ansigte
var blekt och fullt af rynkor. Hon såg förgråten
och förfärligt lidande ut..
Ragnar skyndade fram. Hon drog sig först
ännu längre tillbaka, med förvridna anletsdrag.
Så kastade hon sig gråtande i hans Öppnade
famn.
»Du? Du? O hvad jag blef skrämdi
Hvar-för kunden I inte sagt mig detta?» klagade hon.
»Var hon inte förberedd?» frågade Ragnar
sakta och tryckte Gunnis hand.
»Nej, vi hade inte hunnit ännu.»
»Du far inte ta hänne härifrån, RagnarI»
jämrade sig den gamla. »Jag kan inte vara utan
barnet. Jag anade att du skulle komma och ta
hänne. Men har du då fått brefvet?»
»Ja», svarade Ragnar. »Och du, som visste
hvarom fråga var, när jag förra gången var
hemmaI Det förlåter jag dig aldrig.»
Det var honom omöjligt att hålla dessa*
hårda ord tillbaka. Men han ångrade dem i
samma ögonblick som de blifvit sagda. Och så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
