Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förklaring med fru Gerber. Vunne han hänne,
då betydde det ju rakt ingenting att han
förspillde ännu ett par månader af sitt lif; och för
lorade han ’hänne — ja, då vore han i alla
händelser utan räddning prisgifven åt ekonomisk och
moralisk ruin.
Det hade lidit till in i april. Fru Gerber
firade sin namnsdag med en större bal, och
Ragnar var naturligtvis inbjuden. Orolig och
drömmande, som han ofta varit på den sista
tiden, äfven i sällskapslifvet, hade han länge stått
och betraktat de valsande paren, melankoliskt
berörd af den sprittande musiken, omedvetet
fängslad af kvinnornas skönhet och toaletternas
prakt. Då kom värdinnan själf och bjöd upp
honom till fransäs. Den eleganta sammetsdrägten,
den fina parfymdoften och den lätta beröringen
af hännes arm värkade på honom ängsligt
berusande, med styrkan af en förtrollning. När han
ställde sig i dansen, var det liksom han af trollet
emot sin vilja förts in bärgakungens saL
»Hvad är det som tynger er så förfärligt,
doktor Möller?» hviskade fru Gerber.
Utan att se på hänne, tryckte han tyst
hännes hand och förde hänne fram emot deras
vis-ä-vis.
»Förtro mig era bekymmer», hviskade hon
åter. »Jag skulle nog förstå dem.»
Han tyckte sig aldrig ha hört hänne tala så
ömt kvinligt som nu och skulle haft lust att
trycka hänne tätt intill sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
