Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hur han mötte lilla mamma i skogen och hur di
pussades och hur di famnades och hur di trälade
tillsammans och hur lilla manarna offrade sig
för att skaffa honom vingar. Och så ville
han till sist skildra hur han fostrade sin
lille dotter, hur han lärde hänne att älska
alla mänskor och hur han visade hänne hvar
hännes vilje sitter. Och så ville han till allra
sist skildra hur ensam han satt och söijde,
när han inte längre hade sitt lilla barn hos sig.»
Gripen af en sällsam rörelse, öppnade han
skrifbordslådan och tog fram den lillas älsta
porträtt, det där hon låg hopkrupen på stolen,
med chemisen på sig. Han stirrade länge på de
stora, förundrade ögonen, på de knubbiga små
händerna och den tjocka lilla kroppen. Så gick
han till pianot och slog ett par ackord — det
lät ostämdt och falskt; det var ju också en
evighet sedan han sist spelade.
Så fortsatte han att Skrifva:
»Men din lille vän skall inte skildra detta
för dig, dotter lille! Han skulle inte kunna göra
det utan att vara bitter mot alla mänskor. När
han skildrade hur han lidit, skulle det i lille
dotters öron låta som det förfarligaste
jämmerskri och skrämma hans lille dotter från att gå
ut ibland mänskor. Och när han skildrade sin
lyckas dagar, skulle det i lille dotters öron låta
som en enda tung och djup suck. Och lille
dotter skulle kanske då, när hon blifvit stor och
stark och lärt känna riktigt hvar hännes vilje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
