Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bellmans fränder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sistnämda skref han ursprungligen
för kronprinsen Karl (sedan Karl
XII), hvars teologiska studier han
ledde. B. deltog dessutom i
utarbetandet af den nya kyrkolagen,
kyrkohandboken och sal mboken samt stod
i spetsen för utgifvandet af Karl XII:s
bibel (1702—3). En af honom
författad resebeskrifning förvaras i
Linköpings bibliotek.
2. Erik B. d. y. (Erici), den förres
son, teolog, historiker, f. 1675, blef
1702 bibliotekarie vid Upsala
högskola, 1723 professor i teologi, 1726
biskop i Göteborg och 1731 i Linköping
samt 1742 ärkebiskop, hvilket
ämbete han likväl ej hann tillträda.
Död 1743. Han var en för sin tid
ovanligt kritisk författare och en
bland dem, som mest bidrogo till
den literära uppblomstringen under
frihetstiden. Hans flesta arbeten äro
dock på latin: Supplementa
homilía-rum Joannis Chry sost omi (1708),
Jo-annis Vastovii gothi vitis aquilonia
(s. ä.), Monumenta histórica vetera
eccle-sim suiogothicce (1709—13), Diarium
vazstenense (1721), Fhilo judeeus, grccce
et latine, cum notis Th. Mangey (1742),
TJlphilce sacrorum evangelionmi versio
gothica (1750) m. fl. På svenska skref
han Utkast till svenska folkets historia
(utg. 1762). Dessutom författade han
många liktal och predikningar samt
stod i en mycket liflig
korrespondens ; Brefvexling mellan ärkebiskop
Erik B. d. y. och dess broder, censa’
lib’orum Gustaf Benzelstjema, utgafs
af Lidén 1791. B:s samlingar af bref
och handskrifter, hvaröfver Lidén
upprättade en förteckning i
“Reper-torium benzelianum“ (1791), förvaras
i Linköpings bibliotek. B. gaf
slutligen ock upphcfvet till den svenska
statistiken, genom att skaffa uppgifter
om folkmängden i de af honom styrda
stiften, och grundade i Upsala ett
lärdt sällskap, som utgaf Sverges
första vetenskapliga tidskrift och 1728
Ack kungl. stadfästelse under
namnet Vetenskaps-societeten i Upsala.
Se skrift af H. Forssell.
3/ Jakob B.t den förres broder,
teolog, f. 1683, d. 1747 såsom
ärkebiskop, utgaf ett par teologiska
läroböcker, som af ständerna anbefalldes
till bruk vid de offentliga läroverken
och der begagnades ett helt
århundrade : Epitome repetitionis theologice
(1734), flere uppl., den sista 1813;
svensk öfvers. iif J. Wilde 1737,
2:dra uppl. 1796) och Mepetitio
theo-logica (1735, 4:de uppl. 1764), m. m.
4 Henrik B., den förres broder,
teolog, f. 1689, d. 1758 som
ärkebiskop, utgaf en mängd disputationer
rörande tolkningen af bibeln.
Beppo, pseudonym för G. L.
Sommelius.
Berch« 1. Karl Reinhold B.,
mynt-kännare, historiker, f. 1706, d. 1777
som kansliråd, utgaf Namnkunniga
svenska herrars och fmers
skådepenningar, med bifogade
lefverncsbe&krif-ningar (1777—81) samt
lefnadsteck-ningar öfver svenska regenter och
deras gemåler från och med Gustaf
II Adolf till och med Fredrik I
(1788). Dessutom författade han en
mängd afhandlingar i kulturhistoria
(om qvinno-kläder, om manskläder,
om matlagning och gästabud, om
lekar och tidsfordrif m. m.) samt i
myntväsende (om svenska
mynttecknen, om det gamla myntningssättet
m. m.). Led. af vet. akad. 1749.
Led. af vitt. akad. 1754. Se skrifter
af O. Celsius, S. Rosenhane d. y. och
E. af Solberg.
2. Anders B., den förres broder,
statsekonom, f. 1711, d. 1774 som
räntmästare och f. d. professor i
statsekonomi vid Upsala högskola,
utgaf tvänne högt värderade arbeten:
Sätt att genom politisk arithmetica
utröna länders och rikens hushållning
(1746, 2:dra uppl. 1796) och Inledning
till allmänna hushållningen, innefattande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
