Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Collegium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1684 som poesos professor i Upsala,
var en af Sverges ypperste latinske
skalder och författade äfven
åtskilliga dikter på svenska. Hans
arbeten utgåfvos 1871 af Hanselli.
3. Samuel C., den förres broder,
skald, f. 1642, blef 1659 student i
Upsala, kallades 1661 af G.
Stjem-hjtlm till kanslist i krigskollegium,
följde 1667 som amanuens denne sin
faderlige vän till antiqviietskollegiet
samt ledsagade 1674 två unga
adelsmän på en resa utrikes. Han dog
kort efter sin hemkomst, 1679. Hans
första dikter, som offentliggjordes
under pseud. Myrtiilus af Bergen, voro
hexametriska tillfällighetsstycken i
stjemhjelmsk stil. Hans följande
skaldestycken utgåfvos under titlarna
Ben bibliske verlden, ihet är hvad om
skapelsen, syndafallet oek oprättelsen,
upståndelsen oek doomen i den helga
skrifft är uppenbarat, på svänsk verss i
kort begrepp författat (1674) och Odes
sveticee, thet är några verldsbetrachteU
ser, sångvijs författade (s. å). Jämte
dessa religiösa dikter på svenska
ut-gaf 0. en samling af honom själf
författade tyska dikter, Bådrtjk oder
an-iveiser zur tugend (1676). Alla dessa
samlingar utgåfvos tillsammans 1687.
Dessutom författade C. en dramatisk
bearbetning af Stjernhjelms Herkulus,
Spel om Herculis vägeval. . . (1664),
en mängd tillfällighetsverser och
epigram (s. k. “öfVerekrifter“) samt,
under titeln Målroo eller Boo-måål,
bestående af allehanda rolige frågor och
svar, snack oeh sagor, pusser och äf
ven-tyr, språk oeh kortvitt, en samling
anekdoter och infall. Ett par af
honom skrifna salmer finnas i 1819
års salmbok. Hans Samlade
vitterhetsarbeten utgåfvos 1856 af Hanselli
och Eichhorn. C. var en lärd,
snillrik och ädel man. Samtiden kallade
honom “den svenske Flac^us“, och
Atterbom gaf honom tillnamnet “den
svenska lyrikens fader“, Ett af ho-
nom författadt arbete på filologiens
område, kalladt En svensk ordeskötsel
angående bokstäfver, ord oeh or desätt,
har med anmärkningar utgifvits af
G. Stjemström och A. Noreen (1881).
Cornglins, Karl (Carl) Alfred,
teolog, f. 1828, blef 1845 student i
Upsala, 1851 filos, doktor, 1852
teologie kandidat, 1853 docent i
kyrkohistoria, 1855 lektor i Härnösand,
1860 teologie adjunkt vid Upsala
högskola samt 1861 professor i
teologiska praenotioner och kyrkohistoria.
1868 promoverades han till teologie
doktor i Lund. Bland hans arbeten
märkas Ben tyska medeltidsmysttkens
förnämsta lär opunkt er (1859), Lärobok
i kyrkohistorien (1860, 10:de uppl.
1882), Cfversigt af religionms historia
(1861, 3:dje uppl. 1873), Om
prästbristen oeh dess afhjelpande (1862),
Handbok i svenska kyrkans historia
(1867, 2:dra uppl. 1875), Handbok i
kyrkohistorien (1872,2:drauppl. 1876),
Theologiska pramotioner (s. å.) m. m.
Coryländer, Johan,
vitterhets-idkare, historiker, f. 1707, d. 1775
som teologie doktor och kyrkoherde
i Lunds stift, skref ganska utmärkta
qväden både på latin och på svenska
samt efterlämnade i handskrift en
domkyrkohistoria, som förvaras i
Lunds universitets bibliotek.
Cr»lill8, Frans Baniel, topograf,
f. 1798, d. 1838 som
kommissions-landtmätare, utgaf en Beskrifmng
öf-ver Säfs socken i Vesterdalame (1830)
och en Beskrifning öfver Näs socken
i Vesterdals fögderi af Stora
Kopparbergs ¿a«_(1837).
Cramser, Maurits, dramatiker,
publicist, d. 1848, utgaf
diktsamlingen Ljud och oljud (1845) och
lustspelen Fem hundra riksdaler banko
(1846), En half million (1847),
Sy-mamtellema (1848) m. fl. samt skref
under pseud. Caprice en mängd
qvicka tidnings-artiklar, som väckte
rätt mycket uppseende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
