Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cramér ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cramér. 1. Katarina Kristina
(född Gardell), vitter författarinna, f.
1786, d. 1864, ntgaf ett häfte rätt
goda Tillfällighetsdikter (1832).
2. Johan Niklas C., den förras
svågers son, filolog, broschyrförfottare,
f. 1812, f. d. skolrektor i Visby, har
utgifvit: Svensk etymologi sch syntax
(1839, 2:dra uppl. 1843), Svensk rätt*
stafningslära (1840, 3:dje nppl. 1859),
Jfskedet från kyrkan eller en
fritänkares strödda anteckningar eeh
betraktelser under låsning ef bibeln (1859),
JSn trosbekännelse (1862),
Samvetsfrågor, behandlade i bref {\S§\—69),
Lektor Waldenströms uppträdande (1878),
Hedning eller kristen (1882) och
andra smärre skrifter i religiösa,
pedagogiska eeh politiska ämnen.
C re vt K [krojts]. 1. Gustaf Filip C.,
grefve, skald, f. 1731 i Finland,
studerade vid Åbo högskola, ingick 1751
i kungl. kansliet, blef 1756 kanslist,
utsågs s. å. af ständerna till kavaljer
hos hertig Fredrik Adolf samt ut*
nämde8 1763 till svensk minister
vid spanska hofvet, 1766 till
ambassadör i Paris och 1783 till riksråd
och kansli-president. Sistnämda år
blef han älven kansler vid Upsala
högskola. Död 1785. 0. varen bland
1700-talets ypperste svenske skalder
och den som jämte Gyllenborg
stadgade den franska smakens välde i
den svenska vitterheten. 1 likhet
med Gyllenborg slöt han sig till den
literära krets, hvaraf fru Norden*
flycht omgafs, sällskapet
Tankebyggar-orden, och åtskilliga af hans qväden
infördes i de af detta sällskap
ut-gifha samlingarna vittra arbeten.
Såsom ypperst af hans skaldestycken
anses allmänt herdedikten Atis oek
Camilla, “en sång, så ljuf som
lärkornas om våren“ och mottagen med
en för nutidens läsare kanske
obegriplig hänförelse. Särdeles vackra
dikter äro äfven Sommarqväde, Elegi
och Daphne. C. utmärkte sig ge-
nom en elegiskt idyllisk stämning, en
mild känsla, en rik ikntasi och
framför allt genom ett musikaliskt skönt
och ovanligt rent språk. Såsom
satiriker lade han stor förmåga i dagen
genom sin på prosa förfkttade ironi
Lögnens försvar (1759). Under sin
minister-period var B. som skald
föga verksam, ehuru han idkade
förtroligt umgänge med den tidens
literära och konstnärliga storheter. 1781
—82 vistades Lidner i hans hus i
Paris. C:s Vitterhetsarbeten utgåfVos
tillsammans med Gyllenborgs 1795
(2:dra uppl. 1812) och ensamt senast
1862. Se arbeten af Atterbom,
Franzén och B. E. Malmström.
2. Karl Magnus C., historiker, f.
1821, guvernör i Åbo, har utgifvit:
Anjalaförbundet, bidrag tiU dess
historia (1848, pseud. Maunu
Malmenen), Birgittiner-klostret i Nåden dal
(1850) m. m.
Cromwell, Oliver, engelsk regent,
f. 1599, d. 1658 som protektor iden
engelska republiken, har gjorts till
föremål för poetisk behandling af
K. J. Lénström, i diktcykeln
“Crom-well“ (1860).
CronliMBii. 1. Johan Feter C.,
biograf, musikskriftställare, f. 1803,
d. 1875 som professor vid musikaliska
akademien och f. d. revisor i
kammarrätten, utgaf K. musikaliska
akademien åren 1771—1871 (1871) samt
författade åtskilliga biografier öfver
musikaliska akademiens ledamöter
(i mus. akad:s kandl.). Mera känd
är han som utgifvare af koralböcker,
svenska folkvisor m. m. och äfven
som tonsättare. Hans son, Fritiof
C., t. f. bibliotekarie i musikaliska
akademien, är under signaturen —h—
bekant som korrespondent till en
mängd landsortstidningar.
2. Anders Fredrik C., den förres
slägting, vitterhets-idkare, f. 1813,
kyrkoherde i Lunds stift, har utgif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
