Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grähs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vit några folklifsskildringar: Landt-1
soldaten (1867) m. fl.
Gul 1 berg. 1. Margareta Sofia G.
(född Pikulell), vitter författarinna,
f. 1821, gift först med en
sadel-makare Larsson, sedan med en
stads-vaccinatör Gullberg, har utgifvit
berättelsen Landsflyktingen (1851, 2:dra
uppl. 1866), Poetiska dikter (3 h. 1852,
1860 och 1866) m. m.
2. Hjalmar G., statistiker, f. 1847,
t. f. aktuarie i statistiska centralbyrån,
har utgifvit Statistisk beskrifning öfver
jordens länder (1881, bearb.; text till
Andree’s handatlas) samt Folkmängden
och folkökningen i Skandinavien 1815—
80 (1882, i Stat. tidskr., tills, med
G. Sundbärg).
3. Gustaf G., den förstnämdas son,
humorist, f. 1859, literatör i
Stockholm, har utgifvit ett häfte, parodier
under titeln Romaner i västflcksformat
(1880). Sedan slutet af år 1884 har
han skrifvit
Stockholms-korresponden-ser till åtskilliga landsortstidningar.
Gumselius. 1. Gustaf Vilhelm G.,
skald, läroboks-författare, f. 1789,
blef 1808 student i Upsala, 1815
filos, doktor, 1818 docent i grekiska,
1825 e. o. adjunkt i filosofi, 1828
lektor i Strängnäs, 1832 kyrkoherde
i Strängnäs stift och 1839
kontraktsprost (från 1853 i Örebro, dit han
s. å. erhöll transport). 1845
utnäm-des han till teologie doktor. Led.
af vet. akad. 1857. Hed. led. af
vitt. akad. 1862. Död 1877. I sin
ungdom skref G. såväl i
fosforister-nas som i göternas publikationer samt
utgaf 1828 första delen af den
historiska romanen Thord Bonde (ofullb.),
som vittnar om en särdeles
framstående talang att berätta. På sin
ålderdom uppträdde han ånyo som skald,
med diktcykeln Engelbrekt (1858,
hvilken 1859 förskaffade honom
Karl-Johans-priset af svenska akademien),
och med novellen Tre löjtnanter på
en jagtresa (1870). Som läroboks-för-
fattare gjorde G. sig vida känd
genom sina med anmärkningar försedda
upplagor af Xenophofitis Anabasis Cyrt
(1823, 6:te uppl. 1861) och
Anacreon-tis carmina (1824) samt genom sin
öfversättning af Passotvs grekiska
lexikon (1841). En kortare tid utgaf
han Tidskrift för trädgårdsodling och
blomsterskötsel (1841—42).
2. Otto Joel G., den förres broder,
läroboks-författare, f. 1791, d. 1876
som f. d. rektor i Örebro, utgaf
Hebräisk läsebok för begynn are (1822,
3:dje uppl. 1836) och en Lärobok i
Sveriges historia (1825—26), som
under olika titlar utkom i sex
upplagor (6:te uppl. 1854).
3. Karl Arvid G., den förres sonr
publicist, f. 1833,
telegraf-kommissarie, blef 1857 redaktör för
tidningen Xerikes allehanda, som under
hans ledning (till 1882) blef en af
våra mest framstående
landsortstidningar, samt har från 1873 utgifvit
den mycket spridda vecko-tidningen
Allehanda för folket (tills, med V. E.
Öman). G. är bekant såsom
upprättaren af den första svenska
folkbanken, den i Örebro (1867).
4. Otto Joel G., den förres broder,
geolog, f. 1835, har utgifvit några
smärre geologiska arbeten.
Gunnar Blå, pseud. för G. Bonde.
Gustaf* 1. Gustaf L(Gustaf
Eriksson Vasa), vältalare, f. sannolikt 1496,
d. 1560 som konung, var en af sin
tids ypperste talare i Sverge. I
senare tid är hans tal till ständerna
under riksdagen 1560 särskildt
ut-gifvet (1830). G. har gjorts till
föremål for poetisk behandling af: A.
J. Prytz, i “En lustig comoedia om
konung GustafF then första“ (1622),
af A. J. Messenius, i “Een comcedia“
o. s. v. (1642, otr.), af E.
Skjölde-brand, i hjeltedikten “Gustaviade“
(1768), af O. Celsius d. y., i
hjelte-j dikten “Gustaf Vasa“ (1774), af
; K. Envallsson, i dramen “Gustaf Eriks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
