Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Götrek ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nom författad uppsats (i Acta soc.
scient. fenn. 1845) var den första
skrift, hvari uppvisades att finnarna
böra hanföras till flere olika raser.
Habor. Se Jlagbard.
Hackse’11, Amalia Elisabet (pseud.
Emma H., Elis Emil m. fl.), vitter
författarinna, f. 1812, har utgifvit
Poetiska försök (1839), Var- och
höstsånger af J. E. M. (1844),
berättelserna Stjemomas barn (1862), En
hysterisk hustru (1864), Sjökaptenens \
hustru (1866) m. fl.
Hadorph, Johan, fornforskare, f.
1630, blef 1660 akademi-sekreterare
i Upsala, 1667 assessor och 1669
sekreterare i antiqvitetskollegiet samt
1679 riksantiqvarie, hvilken
befattning varit honom erbjuden redan
1666. Död 1693. H. företog den,
så vidt man vet, första
arkäolo-giska undersökning i Sverge
(gräf-ningar pä Björkön) och lät afteckna
en stor mängd runstenar. Han
ut-gaf bl. a. följande arbeten: Alexandri
Magni historia pa svenske rijm (1672),
Tv a gambla svenska rijm-krönikor, item
en stor deel af the gamble konungars
förlikningar, försäkringar o. s. v. (1674
—76), S. Olaffs saga pa svenska rim
(1675), Ddhlelagen (1676), Skånelagen
(s. ä.), Färentuna härads runestenar
(1680), Gothlandslagen (1881),
Bjärköarätten (s. å.), Visby stadslag (1688),
Visby sjörätt (1689) och Catalogus
libror., qui in historia et antiqu. patrice
sub imperio reg. Caroli XI publicati
sunt (1690). I afseende på
noggran-het lämna dessa arbeten åtskilligt
öfrigt att önska. Om H:s otryckta
skrifter lämnas upplysning i
Palmskölds och Gahms samlingar samt i
Schefferus, “Suecia litterata“.
Hseffner. Se Hä—.
Haga’nder, Johan, politiker, f.
1785, d. 1865 som f. d. borgmästare j
i Sköfde, utgaf ett häfte Minnesteck- j
ningar och skildringar till upplysning |
om Sveriges politiska och sociala
samhällsskick (l:sta h. 1863).
Hagbard (Habor), en nordisk
sjökonung, ryktbar genom sin
olyckliga kärlek till konungadottern Signy
(Signe). Deras kärlekshistoria, som
utgör ämnet för åtskilliga gamla
sägner och folkvisor, har i nyare tider
poetiskt behandlats af åtskilliga
svenska författare: J. Messenius, i
tragedien “Signill“ (1612), K. Lejoncrona,
i dikten “Habor och Signill“ (se
hans vitterhetsarbeten), E.
Skölde-brand, i sorgespelet “Habor och
Signild“ (1767), E. Budå, i tragedien
“Hagbard och Signe“ (1830) m. fl.
Hagberg. 1. Earl Peter H,
predikant, vältalare, f. 1778, blef 1806
hofpredikant hos Sofia Magdalena,
1809 teologie doktor och prefekt vid
teologiska seminariet i Lund, 1811
teologie professor derstädes, 1815
kyrkoherde i Stockholm, 1818
öfver-hofpredikant hos änkedrottningen och
1837 pastor primarius. 1819
kallades han till medlem af
salmboks-komitén och 1821 till ledamot af
svenska akademien, som 1808 tilldelat
honom sitt dubbla stora pris for ett
Äreminne öfver Axel Oxenstjema
(tr. i akad:s handl.). Död 1841. H.
var en af sin tids ypperste
predikanter och talare. Hans Predikningar
(6 saml. 1814—20, från 1843
ut-gifna under titeln
Högmässoprediknin-gar) och Passionspredikningar (1821—
25) hafva utgått i en mängd
upplagor och begagnas mångenstädes ännu.
2. Karl August H., den förres son,
ästetiker, öfversättare, f. 1810, blef
1826 student i Upsala, 1830 filos,
doktor, 1833 docent i grekiska
lite-raturen samt 1840 professor i
äste-tik, literatur-historia och moderna
språk vid Lunds högskola (den
nor-bergska professuren), hvilken
befattning han 1859 utbytte mot den
nyinrättade professuren i nordiska språk.
1851 blef han ledamot af svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
