Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hagdahl ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
akademien, som vid åtskilliga
tillfallen belönat honom med sina pris.
Död 1864. H. förskaffade sig ett
stort rykte genom sin öfversättning
af Shakspeares dramatiska arbeten (12
delar 1847—51, 2:dra uppl. 1861),
hvilken i hög grad vittnar om hans
“fina och genombildade smak, hans
atomordentliga förmåga att satta sig
in i originalets tankegång och ett
lika beundransvärdt herravälde öfver
modersmålets tillgångar samt ovanlig
fyndighet i deras användning“. Sedan
ban fullbordat detta verk, som
upptog nära elfva år, sysselsatte han sig
ifrigt med svenska akademiens
ord-boks-arbete och företog den
slutredaktion af ordbokens första
bok-staf, som sedermera blifvit
offentliggjord. Bland hans öfriga literära
arbeten märkas: De comeedia
Ansto-phrnis, quce insert bi tur IiticY}’: (1831
—32), Demagogerna, lustspel af
Aristophanes, öfver sättning (1834), Bidrag
till den grekiska dramatikens historia
(s. å.), Om den nya fransyska
lättheten (1837, i Skandia), Minnestal
öfver Esaias Tegnér (1847),
Minnesteckning öfver C. F. Hagberg (1847,
i dennes högmässopredikningar) m. m.
Dessutom författade H. en berättelse,
kallad Ett borgarhus på Köpmangatan
för trettio år sedan, hvaraf första
delen trycktes 1838, men makulerades.
1843—45 deltog han i redaktionen
af tidskriften Studier, kritiker och
notiser.
3. Jakob Teodor H., den förres
broder, vitter författare, öfversättare,
f. 1825, blef 1842 student i Upsala,
1848 filos, doktor, 1851 docent i
fransk literatur, 1860 adjunkt i
franska och italienska samt 1868
professor i nyeuropeisk linguistik och
modem literatur. Han har
utarbetat en Italiensk språklära (1863, 2:dra
uppl. 1882), öfversatt Trenne dramer
af don Fedro Calderon de la Barca
(1870) och Fetrarcas sonette^’ till Laura
(1874), författat de historiska
skådespelen Karl den tolfte (1864) och
Karl den elfte (1866, uppf. 1865 på
kungl. teatera) samt for öfrigt
utgif-vit: Om arten af Molteres lustspel
(1851), Hvarför är vår tid icke
poetisk? (1852), Om Babelais, ett
litteraturhistoriskt utkast (1862, i Nord. univ.
tidskr.), Det historiska skådespelet
(1866), Fritldofs saga såsom svensk
nationaldikt (s. ä.), Den provengalska
vitterhetens återuppståndelse i 19:de
århundradet (1873), Literaturhistoriska
gengångare. I. Bolandssagan till sin
historiska kärna och poetiska
omklädnad (1884) m. m.
Hagdalll, Charles Emil, medicine
doktor, f. 1809, har gjort sig vida
känd genom sitt arbete om
Kokkonsten som vetenskap och konst, med
sär-skildt af seende på helsoläran och
ekonomiens fordringar (1878—79;.
Hagelstam, Otto Julius,
kartograf, national-ekonom, f. 1784, d.
1870 som öfverste, utgaf Karta öfver
skärgårdskrigsteatem (1814), Karta
öfver Norge (1815), Karta öfver Sverige
(1817—18), Karta öfver Sverige och
Norge (1820, flere uppl.) m. fl.
kartografiska arbeten samt åtskilliga
broschyrer, bland hvilka hans Faktiska
upplysningar o. s. v. i bränvinsfrågan
(1853, gratis utdelad i 45,000
exemplar) kraftigt bidrog till
husbehofs-bränningens afskaffande.
Hagen, August Ludvig van der,
handboksforfattare, f. 1843, t. f.
kanslisekreterare, har utgifvit Svenska
aktiebolag med begränsad ansvarighet
(1875, ny uppl. 1882; tills, med S.
Cederschiöld), en Handbokför köpmän,
skeppsredare m. fl. (1877) m. m.
Haglund, Gustaf,
läroboksförfattare, f. 1838, lektor i Växiö, har
utgifvit några matematiska
läroböcker.
HagStröm. 1. Johan Otto H,
topograf, naturforskare, f. 1716, d.
1792 som medicine doktor och f. d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
