Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjorter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
känd endast genom ett par smärre
dikter.
4. Karl Urban H, den forres
halfbroder, salm ist, f. 1703, d. 1786
som kammarherre, utgaf nittionio
salmer under titeln Spenabamas
innerliga rök-of er, hvilka utkommit i flere
upplagor. Han författade dessutom
några versifierade tal (utg. af
Han-selli 1856).
5. Erland Fredrik H.. den förres
broder, vitter författare, f. 1706, d.
1773 som bergsråd, skref några dikter
utan högre värde.
6. Kristian Henrik IL, den förres
broder, läkare f. 1709, d. 1794 som
f. d. hofmedikus hos drottning Ulrika
Eleonora, utgaf ett länge begagnadt
Hus- och rese- apothek (1739, 3:dje
uppl. 1815). Han är dessutom
bekant genom de af honom preparerade
läkemedlen “Hjärnes testamente“ och
“Hjämes plåster.“
7. Rudolf H.y den förres
half-broders sonsons son, literaturhistoriker
publicist, f. 1815, död 1884, var 1863
—69 föreståndare för Norrköpings
ly-ceum, men sysselsatte sig för öfrigt
nästan uteslutande med skrifställeri.
Hans vigtigaste arbeten äro Götiska
förbundet och dess hufvudmän (1878)
samt Dagen får c drabbningen eilet’ Nya
skolan och dess mein (1882). För öfrigt
utgaf han: Alexis, ur en añiden students
lefnad (1859), Tankar och bilder (1861),
Om litteraiuren och dess betydelse som
bildningsmedel (1863), Iran det
förflutna och det närvarande (I.
Teckningar från Upsala akademi på
1830-och 1840-talen, 1879) samt
diktsamlingen Dikt och verklighet (1883).
8. Harald Gabriel H, historiker,
publicist, f. 1848, e. o. professor i
historia vid Upsala högskola, har utgifvit
följande skrifter: Om den fornsvenska
nämden (1872), om En rysk emigrant
i Sverige för två hundra år sedan (1881,
i Hist, tidskr.) om Sigismunds Svenska
resor, bidrag ur polska och italienska
källor (1884), Till belysning af Fölens
nordiska politik närmast före
kongressen i Stettin (s. å.) De äldsta svensk-ryska
legationsaktema (s. å.) m. m.,
hvar-jämte han varit medarbetare i den
af E. Wallis utgifna Illustrerad
vcrlds-historia. 1875—76 redigerade han
Svensk Tidskrift (först tills, med H.
Forssell). Dessutom har han
öfver-satt historiska arbeten från ryskan.
Hodell, Frans Oskar Leonard,
lust-spelsförfattare, f. 1840, var först i
lära på ett apotek, blef 1860
skådespelare och har sedan 1870 varit
redaktör for skämttidningen
Söndags-Nisse, som han inköpte 1881. Han
har författat eller bearbetat mer än
hundra teaterstycken: En söndag i det
gröna (1861), Bort med stunden (1864),
Andersson, Pettersson och Lundström
(1866, uppförd i Stockholm mer än
300 gånger), Fabriksflickan (1868),
Familjen Trögelin (s. å.), Herr
Larssons pariserfärd (s. å.), Kamrer
Petterssons nyårsvisiter (s. å.), Syfröknama
(s. å.) Tre par skor (1881) m. fl.
Äf-ven som humoristisk visförfattare är
H. synnerligen framstående, genom
sina Visor och kupletter (1873).
Hof, Sven, språkforskare, f. 1703,
blef 1721 student i Upsala, 1731 filos,
magister och 1746 lektor i Skara,
från hvilken befattning han 1757
erhöll afsked med professors titel. Död
1786. H. författade utmärkta
afhand-lingar om det svenska språket och
dess rättstafning samt var en bland
de förste, som arbetade på införande
af den fonetiska stafhingsmetoden.
Själf utgaf han en skrift om Svänska
språkets rätta skrifsätt (1753),
Anmärkningar öfver 2 skrifter om
svänska skrif- och stafningssättet (1760),
Förklaring öfvet’ besynnerliga ord i
svänska psalmboken (1765), Kort och
trogen underrättelse för en ung student
huru han sig försiktigt i lefveme och
studier skicka bör (1766), Dialectus
vestrogo-thieus (1773, en ordbok öfver vestgöta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
