Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dialekten) m. m. I handskrift efter- I
lämnade han tvänne skrifter, kallade ’
Calligraphia och Den svenska
skaldekonstm. Se skrifter af E. Ekholm m. fl.
Hofberg, Herman, fornforskare,
lexikograf, f. 1823, blef 1843 student
i Upsala och 1849 med. filos,
kandidat, antogs 1852 till distriktläkare
i Edsbergs distrikt i Nerike, men
lämnade 1868 denna befattning for
att egna sig åt literära arbeten. 1874
anställdes han vid nationalmuseum,
och 1877 blef han filos, doktor vid
högskolan i Jena. Död 1883. Bland
hans skrifter märkas: följande:
Allmogeord ur Vestra Nerikes bygdemål (1861),
Edsbergs socken i Nerike, historisk och
antiqvarisk bcskrifning (1863), Nerikes
gamla minnen (1868), Sverige,
geogra-jisk-historisk läsebok för hemmet och
skolan (1870, i förening med K.
Ljungstedt), Förteckning öfver Nerikes fasta
fomlemningar (1871), Genom Sveriges
bygder, skildringar af vårt land och
folk (1872, 2:dra illustr. uppl. 1882),
Svenskt biografiskt handlexikon (1873
—76), Skildringar ur Svenska
folk-Ufvet (1878), Några drag ur det forna
skogsbyggarlifvet i Halland (1881) och j
Svenska folksägner (1882). H.
redigerade dessutom Sverige,fosterländska bilder
(1876—78, bihang till “Förr och nu“)
och Läsning i hemmet (från 1880,
illustrerad familjebok).
Hoffberg, Karl Fredrik,
botaniker, f. 1729, d. 1790 som medicine
doktor och f. d. hofmedikus, utgaf
första delen af en Anvisning till
naturens kännedom (en flora; 1768, 3:dje
uppl. 1793) m. m. och efterlämnade
i manuskript en annan del (en fauna).
Hoffstedt, August Vilhelm,
tek-nolog, f. 1841, lektor vid tekniska
högskolan, har sedan 1871 utgifvit
Teknisk tidshift.
HoffveniuS, Fetrus, den svenska
medicinens grundläggare, f. 1630, blef
1660 medicine doktor i Leiden och
1661 professor i medicin vid Upsala
högskola. Död 1682. Genom hans
outtröttliga bemödande fick det
medicinska studiet i vårt land en förut
ej anad lyftning, och en stor skara
lärjungar “medtörde till rikets olika
delar mästarens värme och nitälskan
för sitt kall“. Vid högskolan gaf H.
anledning till mycket skarpa strider,
genom utgifvandet af åtskilliga
af-handlingar, i hvilka han angrep de
hos hans ämbetsbröder rådande
skol-| astiska åsigterna och försvarade den
cartesianska filosofien. Dessa
afhand-lingar utgåfvos under titlarna
Excr-I citationcs artis medicinalis (1662—64),
| Parccbasis, qua tropos epistemos seu
modus considcrandi medieus o. 8. v.
(1665) och Synopsis physica (1678,
: 2:dra uppl. 1698), hvilken länge
begagnades såsom lärobok i fysik. Se
skrift af I. Hvasser.
H of st en, Johanna Kristina Augusta
von (sign. J. C.), vitter författarinna,
f. 1832, har utgifvit åtskilliga
berättelser: Familjen Stark (1869), Ett
besök i Björkheda prestgård(s. å.), Samlade
noveller (1877—78), Bilder ur
barna-verlden (1880—81), Solsken och
strö-moln, nya bilder ur bamaverlden (1882),
Barnhistorier (1884) m. m.
Hogner, Per Gustaf, f. 1815, f.
d. kommissions-landtmätare, har
utgifvit tvänne matriklar öfver svenska
landtmätare och justerare (1847 och
1853), en Kurs i kameralvetenskap
(1851) m. m. samt var medarbetare
i Historiskt -geografiskt och statistiskt
lexikon öfver Sverige (l:sta och 2:dra b.
1858—60). — Hans hustru, Augusta
H. (född CarUn), f. 1823, d. 1880,
författade Prinsessan Rosalindas sagor
(1851, sign. A—-r).
Holla nder, Sven August H,
vit-terhetsidkare, samlare, f. 1817, f.d.
lite ratör i Stockholm, har utgifvit en
samling Vitterhetsförsök (1849, 2:drauppl
i 1853), biografiska uppgifter om
Bi-I skopar och superintendenter i SvcHge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
