Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Levisson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försök till sundhetsläraförfolket (1864),
Om prostitutionen (1873) m. m.
Levisson, Karl Adolf samlare, f.
1811, d. efter 1846 som literatör
och f. d. kammarskrifvare, utgaf
Anekdoter och kar akter sdrag ur
svenska regentemos lefnad (1844, 2:dra
uppl. 1846), Svenska folkets seder vid
högtidery frierier, bröllop o. s. v. (1846)
m. m.
Lexe’11, Anders Johanf
matematiker, f. 1740, d. 1784 som
astronomie professor i Petersburg och f. d.
professor i Åbo, utgaf på svenska,
latin och franska några matematiska
och astronomiska skrifter, som ännu
hos fackmän åtnjuta stort anseende.
Led. af vet. akad. 1773.
Ley—• Se Leij—.
LeyOll (Läjon)j Mattias, hippolog
f. 1800, d. 1868 som ryttmästare,
utgaf Handledning i ridkonsten (1844),
Handledning i hästafveln (1849),
anteckningar Om hästen och dess
begag-nande__(1858) m. m.
Liana, pseud. for V. Hebbe.
Libe’rtus, pseud. for J. F. Kryger.
Lidbeck. l. Krik Gustaf X.,
botaniker, f. 1724, d. 1803 som professor
i naturalhistoria vid Lunds högskola,
utgaf endast några akademiska
dis-putationer och några smärre uppsatser
i vetenskapsakademiens handlingar.
Led. af vet. akad. 1755.
2. Anders X., den forres son,
ästetiker, f. 1772, blef 1790 i Lund
filos, magister, s. å. docent i
naturalhistoria, 1798 vice
universitets-biblio-karie, 1799 bibliotekarie och 1801
professor i ästetik. Död 1829. Hans
fiesta arbeten, mest disputationer,
ut-gåfvos 1830 af P. Wieselgren, under
titeln Armärkningar angående ämnen
ur psychologien, esthetiken och svenska
synonymiken. L. är särskildt märklig
lör det sätt, hvarpå han omhuldade
Es. Tegnér, och för den stränghet,
hvarmed han i föreläsningar
bedömde den akademiska vältaligheten.
3.- KarLJohan X., den förres broder,
bergsvetenskaplig författare, f. 1774,
d. 1817 som öfverma8mästare, utgaf
bl. a. Samlingar i bergsvetenskapen
(1807—11, tills, med E. T.
Sveden-stjerna).
Lidberg, Vilhäm,
läroboksförfattare, f. 1813, kontraktsprost i
Linköpings stift, har utgifvit
Geometriens elementer (1847, 2:dra uppl. 1853
—54) m. m.
Lidén, Johan Henriky lärd, f. 1741,
blef 1758 student i Upsala, 1764 filos,
magister, 1765 docent i
lärdomshistorien och amanuens vid biblioteket
samt 1770 adjunkt i historia i Lund,
från hvilken befattning han 1775,
på grund af sjuklighet, tog afsked.
Han vistades derefter i Norrköping,
hvarest han på sin beryktade
sjuksäng mottog besök af rikets ypperste
män, äfven af furstar. 1776 fick han
professors titel. Död 1793. Bland
de arbeten, som L. utgaf, märkas
särskildt Historiola Utteraria poctarum
sueäcorum (1764—72) och Catalogus
diaputationum in academiis et
gymna-äis Suecice (1778—80) äfvensom ett
par skrifter om animala magnetismen.
Sitt stora bibliotek skänkte han 1779
till östgöta nation i Upsala, men
redan 1787 införlifvades denna
boksamling med akademiska biblioteket.
Lidfors, Klias, filolog, f. 1787,
d. 1825 som professor i Lund, utgaf
endast några disputationer, några
bidrag till Lindfors’ svenska och
latinska lexikon samt ett latinskt tal,
men var berömd för det förträffliga
sätt, h varpå han som föreläsare
tolkade Roms klassiske författare.
Lidforss, Volter Kdvardj filolog,
f. 1833, sedan 1878 professor i
nyeuropeisk linguistik i Lund, har
utgifvit Tysk grammatik (1860, 2:dra
uppl. 1868), Tyska läs- och
skriföf-ningar (1863). Fransk språklära (1867)
och F?’ansk språklära i sammandrag
(1871) samt dessutom författat språk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
