Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leopold ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inträdestal i svenska akademien (1786),
Den nya lagstiftningen i snillets verld
något litet ifråga salt eller anmärkningar
vid skriften Critik öfver critiker (1792),
JBref till den store och märkvärdige
författaren Th — —, hvilken, efter at
hafva gjordt sin lagstiftning i
vilter-heten, gi ’ ’ jjorde sitt nödvändiga
i finana å.), Af handling om
svenska (1801, i sv. akad:s
handl.), über Schweden und
Schwedens neueste Verhältnisse, veranlasst
von Acerbis Reisen (1804), Om smaken
och dess allmänna lagar, Om diktens
bruk i poesien och JBref om poetisk
stil, de sistnämda ej särskildt utgifna.
Ett par af dessa skrifter äro riktade
mot Thorild, med hvilken L. under
Kellgrens sjukdom låg i en långvarig
fåjd, efter att förut ha
korresponderat med honom på det vänligaste.
Denna strid fördes delvis i tidningen
Extra posten, hvilken räknade L.
som sin förnämste medarbetare. L:s
Samlade skrifter utkommo 1800—33
i 6 band. En ”ny fullständig,
omordnad” upplaga böljade utgifvas
1873 af Nyblom, men måste till följd
af ringa afsättning upphöra med
andra bandet.
Efter Kellgrens död utöfvade L.
ett väsentligt inflytande på den
svenska literaturens, ja på hela den
svenska kulturens, utveckling. ”Han
var nämligen i omkr. 40 år–––––en
af allmänna omdömet länge erkänd,
sedan af den skarpaste opposition, i
spetsen för hvilken stora snillen
trädde, än längre bekämpad
cultur-mi-nister i Sverige”. Han blef städse
trogen de ästetiska grundsatser, som
han i sin ungdom tillegnat sig, och
var under böijan af detta
århundrade den franska smakens förnämste
representant under striden mot den
nya skolan. Anhängarna af denna
skola bedömde honom hårdt, ofta
orättvist. ”Men man medgifver nu
villigt, att knappt någon annan af
våra författare, på en gång genom
mångfalden af ämnen och genom
dessas snillrika behandling, verkat
så mycket för den allmänna
upplysningen som Leopold”.
Se skrifter af B. von Beskow,
Enberg, Mar. d’Ehrenström, Grubbe,
M. af Pontin m. fl. samt våra större
literaturhistoriska verk.
Lenfstedt, Gustaf Joakim, f. 1830,
minuthandlare, bokförläggare, har
författat åtskilliga folkskrifter i
religiösa frågor, särskildt mot läseriet,
ett “berättelseförsök“ med titeln Agnes
Ellmén eller de inre missionärerna (1877,
ny uppl. 1878), en skrift om Jesus
Kristus och August Strindberg (1884)
m. m.
Lerenhanpt, Karl (Carl) Harald
Eugene, grefve, literaturhistoriker, f.
1849, amanuens vid Upsala högskolas
bibliotek, har utgifvit: Anteckningar
om Vplands nation i Upsala före 1830
(1877), Johan Gahiél Werwing (1880,
ur Samlaren), En literär strid i
Sverige år 1738 (1881, ibd.) m. m.
LerertTn, Oskar Ivar, novellist,
f. 1862, literatör i Stockholm, har
utgifvit trenne samlingar berättelser:
Från Rivieran (1883), Småmynt (1884)
och Konflikter (1885). Han har äfven
gjort sig känd som kritiker.
Levin. 1. Karl Herman X., vitter
författare, f. 1816, d. 1883 som kungl.
hofpredikant och prost i Strängnäs
stift, har utgifvit Foetiskt hafsskum
från Sotaskären (1841), Fsaltare och
lyra (1843) m. m. samt redigerade
Fosterlandsvännen 1844—46. År 1844
fick han svenska akademiens andra
pris för en afhandling Om sambandet
emellan den estetiska känslan och den
religiösa.
2. Ter Axel den förres broder,
läkare, f. 1821, medicine doktor, har
utgifvit Reglor att iakttaga vid alla
slags bad (1860, 2:dra uppl. 1864),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
