Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Snoilsky ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1863 till senator och ledamot i
ekonomi-departementet. Död 1881. S.
utgaf: Försök till en framställning af
logiken (l:sta h. 1837), Spanska flugan
(1839—41), Fhdosophisk elementarkurs
(1837 —40), Om det akademiska studium
(1840) , Ver such einer spekulativen
ent-wickelung der idée der persönlichkeit
(1841) , Läran otn staten (1842),
Tyskland, skildringar och omdömen under
en resa (s. å.) samt några
akademiska afhandlingar, ett par
skönliterära arbeten (anonymt) m. m.
Dessutom redigerade han tidningen
Saima (1844—46, i Kuopio) samt de
literära månadskrifterna Kallavesi
(1846, ibd.) och Litteraturblad för
allmän medborgerlig bildning (1847—49
ibd., 1855—63 i Helsingfors). S.
var, ehuru född svensk, en af de mest
framstående representanterna för den
nationella rörelsen i Finland.
Snollsky, Karl (Carl) Johan Gustaf,
lyrisk skald, numismatiker, föddes i
Stockholm d. 8 sept. 1841. Hanblef
student i Upsala 1860, undergick
kansli-examen 1864, blef 1865 attaché
vid svenska beskickningen i Paris
och ntnämdes 1866 till andre
sekreterare i utrikes-departementet, 1874
till förste sekreterare samt 1871 till
expeditionssekreterare (från 1878 med
titeln kansliråd) i nämda departement.
En kortare tid år 1875 förestod han
som chargé d’affaires den svenska
beskickningen i Kjöbenhavn. Som skald
uppträdde han först under
pseudonymen Sven Tröst, med ett häfte
Smådikter (1861) och en samling
skaldestycken med titeln Orchidéer
(1862) , hvaijämte han under samma
pseudonym lämnade bidrag till
”Sånger och berättelser af nio signaturer”
(1863) och ”Sånger och berättelser
af sju signaturer” (1865). När han
sedan utgaf en större samling Dikter
(1869, 4:de uppl. 1883), beredde han
sig med ens ett namn bland våra
förnämste lyriske skalder, allmänt
beundrad för sin glödande
frihets-kärlek samt framför allt för sin
ovanliga kraft och smidighet i
behandlingen af de svåraste versformer. En
samling Sonetter (1871) ökade hans
rykte som verskonstnär. Derefter
förflöt en längre tid, under hvilkendet
tycktes som om skaldeådran skulle
helt och hållet ha sinat ut. S.
sysselsatte sig mest, vid sidan om sina
göromål i utrikes-departementet, med
numismatik och bibliognosi,
samlade och beskref Ett svenskt
myntkabinett (1873) och ”betraktade
skaldekonsten endast som en ädel sport vid
sidan om de dagliga bestyren.” Hvad
man i poetisk väg erhöll från hans
hand var nästan uteslutande
öfver-sättningar af Göthes ballader (utg.
samlade 1876). Skalden hade likväl
under denna tid endast närmat sig
en svår kris, som slutligen bröt ut
1879 och åstadkom en genomgripande
förändring i såväl hans yttre som
hans inre lif. Sistnämda år tog han
nämligen afsked från sin befattning,
öfvergaf for en längre tid
fäderneslandet, dit han ännu ej återvändt, och
”slog i och med detsamma omkull
den bur, hvari dittills hans hjärta
hade våndats, fånget i frack, i flärd
och i onatur.” Snart visade sig denna
brytning medföra den mest välgörande
verkan. 1881 utkom nämligen en
diger samling Nya dikter, och 1883
utkom en ny diger samling (2:dra
uppl. 1884), bägge mottagna med
det lifligaste bifall af såväl den
äldre som äfven af den yngre
skolan inom vår literatur. ”Om hans
första stora samling var präglad af
sann frihetskärlek, en liberal
stämning, sådan man kände den här
hemma vid midten af 1860-talet, om
hans andra stora diktsamling
framför allt var sant fosterländsk i sin
ton, så är grundtonen i den tredje
samlingen äkta folklig” (Warburg).
S. har länge betraktats som vår främste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
