Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Snoilsky ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nu lefvande lyriske skald. Stående
midt emellan de bägge riktningar,
som for närvarande bekämpa
hvarandra inom vår literatur, har han
alltmer i lifsåskådningen dragits öfver
till de yngre. Den mest
kosmopo-litiske bland våra nu lefvande
skalder, är han på samma gång kanske
den mest patriotiske. Med öppen
blick for det berättigade i nutidens
sociala rörelser, har han ock med
forkärlek strängat sin lyra till minne
af åtskilliga bland våra historiska
personligheter (Gustaf I, drottning
Kristina, Olof Rudbeck, Tegnér m. fl.)
1876 invaldes han i svenska
akademien, efter Genberg, och hans
inträdestal utgafs 1877. Se uppsatser at
G. Brändes, K. Warburg (i Ny ill.
tidn. 1885), K. D. af Wirsén (i Svea
1883) m. fl.
Sohlman, Per August Ferdinand,
publicist, f. 1824, blef 1843 student
i Upsala, 1848 filos, doktor, 1849
lärare i konsthistoria vid
konstakademien, 1851 redaktör för tidningen
Bore (hvilken upphörde s. å.) och
1857 redaktör för tidningen
Aftonbladett hvilken befattning han med
ett kort afbrott innehade tills han
1874 omkom genom drunkning. Som
publicist ifrande for framåtskridande
i alla riktningar, var han tillika en
af skandinavismens förnämste
målsmän i Sverge. I bokform utgaf S.
endast några smärre skrifter, bl. a.
en samling poesier med titeln
Snödroppar (1842) samt Af handlingar och
skizzer uti kultur- och konsthistoriska
ämnen (3 h. 1855—62). För öfrigt
redigerade han Nordisk tidskrift (1852
— 53) samt utgaf anonymt Studentbladet
(1845—46) och en poetisk
sommarkalender, Verdandi (1846).
Solander. 1. Daniel S.,
botaniker, Linnés läijunge, f. 1735, d. 1782
som bibliotekarie vid British
museum, var en af sin tids förnämste
naturforskare. Af Linné skickades
han redan 1759 till England, for att
der upphjälpa det naturhistoriska
studiet, och sedan stannade han qvar
i detta land, hvarest han erhöll
åtskilliga utmärkelser, bl. a. ju ris- och
medicine-doktors-värdighetema vid
högskolan i Oxford. Bland hans
skrifter märkas Elementa botanica
(1756) m. fl. Led. af vet. akad.
1773.
2. Isak Herman S-, aste tiker, f.
1843, d. 1882 som t. f. rektor i
Härnösand, utgaf ett par ästetiska
afhand-lingar från boströmiansk ståndpunkt.
Soldin, Ludvig Alexander t
medicinsk författare, f. 1826, d. 1859 som
medicine doktor, utgaf Grundzuge einer
rationellen theraphie (1854), Det
vig-tigaste om den friska menniskans Uf
och hélsovard (1855) m. m.
Sommar. 1. Magnus S.t lärd,
f. 1710, d. 1782 som teologie doktor
och kontraktsprost i Lunds stift,
utgaf åtskilliga lärda afhandlingar, bl.
a. De duplici peccato in spiritum
sanc-tum ... (1749, mot den tyske
teologen Carpow).
2. Jöns S^ den förres son, lärd,
f. 1769, d. 1843 som teologie
doktor och kyrkoherde i Lunds stift,
utgaf några filosofiska och teologiska
disputationer.
Sommelius. 1. Gustaf S.t lärd,
f. 1726, d. 1800 som professor och
bibliotekarie vid Lunds högskola, var
en af sin tids förnämste orientalister
samt inlade stor förtjenst som historisk,
biografisk och bibliografisk samlare.
Hans vigtigaste af trycket utgifna
arbeten, alla ofullbordade, äro:
Skånska clereciets historia (1763, om lärarna
vid Lunds gymnasium), Zexici
eiudi-torurn scanensium . . . disputatiotibus
(1776—97) och Regim academim
gusta-vo-carodinm sive dorpato-pemaviensx 8
historia (1790—96). Antalet af lians
akademiska afhandlingar uppgick i mda
till 410. Dessutom efterlämnade han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
