Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sondén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
student i Upsala, 1755 filos, magister,
1758 docent i literaturhistoria, 1761
lektor i Karlskrona, 1765 lärare for
prinsessan Sofia Albertina (hvarmed
han fortfor till 1775), samtidigt tit.
assessor, 1768 tit. lagman, 1773
sekreterare i vitterhetsakademien och
1778 tit. kansliråd. Död 1781. På
uppmaning af Ihre, som han var
behjälplig med samlingarna till det
stora glossariet, företog S. .redan
som student en högst omsorgsfull
granskning af den s. k. codex
argen-teus samt utgaf en betydligt
förbättrad upplaga deraf under titeln
VIphilas ittu8tratus (1752—55),
hvar-igenom han gaf anledning till en
språklig strid mellan den tidens lärda
tidskrifter i Europa. Sedan vände
han sig med sina forskningar åt
isländskan och modersmålet. Hans
förnämsta arbete öfver detta ämne
har fortfarande stort anseende,
nämligen Anmärkningar öfver svenska
språket (1773, i vitt. akad:s handl.
1776). För öfrigt utgaf han:
Begängel-se-act, då ... Dalin och ...
Klingen-stjerna lades i hög tilsammanpå Lofön
(1769, mycket sällsynt), Om
romar-brefvet på mccsogothiskan (1759, i Sv.
Mere.), Tal öfver Berch (1778, i
vitt. akad:s handl. 1780) äfvensom
en öfversättning af Voltaires Zayr
(1774). Se skrift af N. von
Rosen-stein.
Spak, Fredrik Adolf,
militärskriftställare, f. 1846, artillerikapten, har
utgifvit Öfver8igt öfver artilleriets
uppkomst och utveckling i Fur opa (l:sta d.
1881), några handböcker för militärer
m. m.
Spaldencreutz, Arvid Johany
vitterhetsidkare, f. 1782, d. 1828
som kammarherre, hade på sin
egendom Gusum ett litet handtryckeri,
på hvilket han själf uppsatte och i
små upplagor tryckte sina skrifter,
dels original och dels öfversättningar.
Bland originalen märkas en roman,
Svärmarinnan (1800), och en Tidskrift
för mina vänner (1805—06).
Spanier, Nathalla, öfversättarinna,
f. 1836, d. 1866, utgaf i
öfversättning Cervantes* Don Quixote (1858,
anon.). Hon skref äfven några smärre
teaterstycken.
Sparfvenfeldt, Johan Gabriel,
lärd, f. 1655, d. 1727 som f. d.
ceremonimästare, åtnjöt af sina
samtida, äfven utlänningar, stort
anseende for sin lärdom, särskildt för sin
ovanliga språkkunnighet. Hans
tryckta skrifter inskränka sig till ett
på-börjadt Vocubularium
germanico-tur-cico-arabico-persieum (utan årtal), en
parentation på slavonska öfver Karl XI
(1697) samt några bref och
öfversättningar. I handskrift efterlämnade
han ett Lexicon slavonicum (i Ups.
univ. bibi.).
Sparre* 1. Ulf Abjömson S.,
rättslärd, d. 1349 som svea rikes
råd och lagman i Tiohärad, var en
af de tre lagmän, som utarbetade
Magnus Erikssons landslag (utg. 1862
af K. J. Schlyter, i Corp. jur.
sveo-goth. ant.).
2. Erik Larsson S. till Sundby,
riksråd, f. 1550, halshuggen 1600,
författade på latin och svenska
åtskilliga skrifter, af hvilka några
blifvit tryckta (se Warmholtz,
Dela-gard. arch., Handl. rör. Skand. hist.
och Fryxells ber. ur sv. hist.). En
af honom skrifven Minnesbok
förvaras delvis i riksarkivet, delvis i
nordinska samlingarna.
3. Per Georg S. till Söfdeborgf
grefve, vitter författare, f. 1790, blef
1807 fänrik, 1812 löjtnant och 1814
kapten vid Skaraborgs regemente, 1816
kapten och 1820 major i den
nybildade generalstaben, 1824
öfverste-löjtnant vid sjöartilleriet och 1832
öfverste. 1856 fick han afsked med
pension. Död 1871. Först vid
tämligen framskriden ålder uppträdde S.
som författare, men gjorde sig då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
