Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sondén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
högst vigtiga samlingar i handskrift
(i Lunds univ. bibi.).
2. Sven Gustaf &, den förres
son, läroboksförfattare, f. 1769, d.
omkr. 1845 som tit. professor samt
f. d. språklärare och bibliotekarie
vid kungl. krigsakademien, utgafbl.
a. en Lärobok i tyska språket (1808,
4:de uppl. 1833).
3. Gustaf Lorens S., den förres
brorson, skald, f. 1811, blef 1829
student i Lund, 1834 underlöjtnant
och 1837 löjtnant vid Elfsborgs
regemente, nödgades 1848 på grund af
ekonomiskt betryck taga afsked frän
sin befattning, gick derefter som
frivillig ut i dansk-tyska kriget och
stupade vid Dybböl d. 5 juni s. å.
Han var en äkta skaldenatur, men
lidelsefull, disharmonisk och
fantastisk både i sitt lif och i sin
diktning. Själf utgaf han tvänne
diktsamlingar: Vallmoknoppar, plockade
på steppen af Beppo (1846) och
Sil-houetter, klippta i pappt samlade af
doktor Dulcamara (s. å.) Hans
Samlade dikter utgåfvos af Eichhorn 1867.
Sondén« 1. JPer Adolf S.,
literatur-historiker, vitterhetsidkare, f. 1792,
blef 1809 student i Upsala, 1815
filos, magister, 1817 präst, 1818
skolrektor i Stockholm och 1833
komminister i Klara församling
derstä-des. Död 1837. Som student
upptagen i fosforistemas krets, uppträdde
han först som vitter och kritisk
medarbetare i den nya skolans kalendrar
och tidskrifter. Sedermera vann han
ett aktadt namn företrädesvis genom
sin omarbetade upplaga af
Hammarskölds “Svenska vitterheten“ (1833)
samt sina kritiska upplagor af J.
Freses (1826), Bellmans (1885—36),
E. J. Stagnelius* (1836), Lidners
(8. å.), J. Vallenbergs (1836—39),
Bergklints (1837) och Kexéls (1837
—38) vittra arbeten. För öfrigt
utgaf han med anmärkningar försedda
upplagor af några latinska förfat-
tare, ett Vocabularium latino-suecanum
(1827), lefhadsteckningar af Olaus och
Laurentius Petri (i tidskr.
Theophro-syne), öfversatta arbeten af Luther,
Öhlenschläger m. fl., hvaijämte han
författade en mängd biografier i det af
Palmblad utgifna Biografiskt lexikon.
En samling egna Bikter utgaf han
1829.
2. Karl Ulrik S., den förres
broder, medicinsk författare, f. 1802,
d. 1875 som f. d. medicinalråd och
f. d. öfverläkare vid Dan viks
hospital, författade ett stort antal smärre
skrifter: Anteckningar öfter den
epidemiska religiösa ecstas, som herrskade i
Sverige åren 1841—1842 (1843),
Danviks dårhus (1853) m. fl. Dessutom
redigerade han Svenska
läkaresällskapets nya handlingar (1837—48) och
Hygiea (1839—49) samt utgaf
iöfver-sättning åtskilliga homöopatiska
arbeten. Led. af vet. akad. 1849.
3. Anders Fredrik S.t den förres
broder, teolog, f. 1807, d. 1885 som
domprost i Skara, har utgifvit en
Lärobok i bibliska historien (flere uppl.)
och åtskilliga smärre skrifter i
allmännyttiga ämnen.
4. Karl Mårten S., den förres son,
medicinsk författare, f. 1846,
praktiserande läkare i Stockholm, har
utgifvit trenne årgångar af tidskriften
Hygiea (1878—80) m. m.
5. Fer Henning Simeon S., den
förres broder, historiker, f. 1853, e.
o. amanuens i riksarkivet, har
utgit-vit en större skrift om Nils Bielke
och det svenska kavalleriet 1674—1679
(1883).
Sophrosyne, skaldeqvmnan,
pseudonym för fru Brenner.
Sonen i Örnskog, pseudonym
for A. I. Arvidsson.
Sore’lla, pseudonym för fru
Naumann.
Sotberg, Erik (af), språkforskare,
minnestecknare, f. 1724, blef 1744
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
