Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjernhjelmska tidehvarfvet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
angående Sveriges rikes commerce-,
po-Utie och oeconomie (6 d., 1747—75),
Konung Erics den XIV:des historia .. .
af Eric Jöransson Tegel (1751) och
Matrikel öfver svea rikes ridderskap
och adel(\15k—55). I handskrift
efterlämnade han en mängd arbeten:
Herrar landtmarskcdkars historia
(delvis tr. af Gjörvell i Sv. bibi.), Svea
rikes råders historia, en massa
genealogiska tabeller öfver adliga familjer
m. m. S. gjorde sig äfven känd som
vitterhetsidkare.
Stjernmarck, Fils,
vitterhetsidkare, f. 1692, d. 1767 som
öfverste-löjtnant och stadsmajor i Stockholm,
gjorde sig känd som ”en snäll poet”.
Han var son af assessorn Magnus S.,
hvilken egde rykte for stor lärdom,
men ej efterlämnat några skrifter.
Stjernstedt, August Wilhelm,,
heraldiker, numismatiker, f. 1812,
d. 1880 som riksheraldiker, utgaf
Sveriges riddcrskaps och adels
vapenbok (18[57—]65, grefliga och
friherr-liga ätters vapen; forts, af K. A.
Klingspor), Blick på Sveriges
mynt-och penningväsen under de senaste 300
åren (1859), Om kopparmyntningen i
Sverige och dess utländska besittningar
(1863—64), Bcskrifning öfver svenska
kopparmynt oeh poletter (1871—72),
Om myntsorter, myntmästare och
myntordningar i det nuvarande Sverige
(1874) m. m.
Stjernstolpe, Johan Magnus,
vitterhets-idkare, f. 1777, blef student
i Upsala och tog derstädes
kansliexamen, ingick sedan i
krigsexpedi-tionen samt blef der 1808 kopist,
1809 kanslist, 1810
protokolls-sekreterare och 1817 förste
expeditionssekreterare. Död 1831. Hans
originalarbeten bestå af smärre
humoristiska dikter, skämtsamma sagor och
komiska romaner: Vilhelm (1801),
Trollhandskarne (1819), Det bedrägliga
oraklet (s. å ), Pelegrimen och
häx-mästaren (1820), Lunkentus (1824),
Den oförmjde eller fiskaren och hans
hustru (1825), Gamla sagor på vers
(1827, 2:dra uppl. 1872) m. fl.
Mera berömd blef han genom sina
förträffliga öfversättningar och
bearbetningar af främmande
skaldeverk: Blmnauers Aeneis (1813—14,
3:dje uppl. 1839), Wielands Oberon
(1816), Cervantes’ Don Quizóte (1818
—19), Ariostos Orlando furioso (ej
afslutad) m. fl. Derjämte öfversatte
han en mängd romaner. En
samling Vitterhetsstycken utkom 1827—
29, och en samling Eftcrlcmnade
skrifter utgafs 1833 (af hans läijunge
B. v. Beskow).
Stjernström. 1. Johanna
(Jean-nettej Charlotta S. (född Granberg),
dramatisk författarinna, f. 1825, gift
1854 med skådespelaren Edv.
Stjernström, d. 1857, skref en stor mängd
teaterstycken, såväl original som
bearbetningar. Bland de tryckta
originalen märkas: komedien Carl
XII vid Pultava eller sista resursen
(1850), den historiska tidsbilden Fyra
dagar af konung Gustaf III:s regering
(1854) samt skådespelen
Zäsarepre-sten (s. å.) och Tidningsskrifvaren
(s. å.). Bland de otryckta hafva
uppforts: Eilantropen (1847), Ett blad
ur samhällslifvets mysterier (1851),
Drottning Kristina (1855), Konung Carl
X Gustaf (1857—59) m. fl. Bland
bearbetningarna märkes särskildt Den
ondes besegrare (tr. 1857, 2:dra uppl.
1862). Dessutom författade fru S.
tillsammans med sin syster (se nedan)
åtskilliga teaterstycken, hvilka
ut-gåfvos eller uppfördes under pseud.
Carl Blink och Georges Malméen. Hon
skref äfven några poem och noveller.
2. Lovisa Elisabet S. (född
Granberg), den förras syster, dramatisk
författarinna, f. 1827, änka efter
skådespelaren Edv. Stjernström, har
dels ensam och dels tillsammans med
sin syster (se ofvan) skrifvit åtskilliga
teaterstycken, mest bearbetningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
