Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjernsvärd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stjern8Värd, Gustaf Maurits,
militär-skriftställare, f. lé06, d. 1870
som f. d. major, utgaf: Handbok uti
infanteri exercisreglementet (1839—42),
Handbok uti gymnastik- och
bajonettfäktning (1843), Anförande hos
ridder-skapet och adeln, riksdagen 1847 och
1848, med förslag till f örändrad
organisation af landtförsvaret (1848),
Bihan g till riksdagspoletten (7 h. 1865
—69) m. m.
StobæilS. 1. Andreas S.,
historiker, topograf, vitterhetsidkare, f.
1642, d. 1714 som professor och
bibliotekarie vid Lunds högskola,
hade på sin tid rykte som latinsk
skald och inlade dessutom stora
för-tjenster genom sina samlingar och
bearbetningar företrädesvis af Skånes
äldre historia. Hans skrifter bestå
af akademiska disputationer och en
massa latinska ”carmina” m. m.
2. Kilian S., den förres brorson,
lärd, f. 1690, d. 1742 som professor
i Lund och tit. arkiater, var berömd
både som läkare, historiker och
naturforskare samt lade grunden till
flere af Lunds högskolas
vetenskapliga samlingar. En del af hans
disputationer och rön samlades och
utgåf-vo8 1752 under titeln Kil. Stobcci
opuscula consultativa. Åtskilliga af
honom efterlämnade handskrifter
förvaras i Lunds högskolas bibliotek.
S. är äfven känd genom den
omvårdnad han visade Linné under
dennes vistelse i Lund.
3. Niklas S., den förstnämdes son,
latinsk skald och vältalare, f. 1694,
d. 1754 som professor i Lund, utgaf
åtskilliga latinska qväden,
parenta-tioner och disputationer.
Stockholms courier (titeln
något växlande), en af bröderna
Theo-rell 1820—22 i Stockholm utgifven
tidning, som utkom med två nummer
i veckan. Den indrogs åtskilliga
gånger.
Stockholms dagblad, (söcken-)
daglig morgontidning i Stockholm,
grundades 1824 af tvänne bröder
Vaildén. Tidningen, som af
myndigheterna fick på sig öfverlåtna de
officiella annonser, hvilka förut varit
Dagligt allehandas privilegium,
erhöll derigenom med ens en mycket
stor spridning, men förbiet uteslutande
! annonstidning och hade ingen politisk
betydelse. 1834—69 redigerades
tidningen af en tredje broder, J. A.
Validén. Dennes son, V. Validén,
öfvertog dagbladet 1869, och från
detta år utvecklade sig tidningen
alltmer, så att den snart blef ett af
våra förnämsta politiska prässorgan,
ehuru långe bibehållande sin mera
”färglösa” hållning. 1884 på hösten
öfverlämnades hufvudredaktörskapet
åt nuvarande redaktören, E. V.
Mon-tan, sedan A. Jäderin under en
kortare tid varit ansvarig utgifvare
under V. Validéns frånvaro. Tidningen
utgifves i en landsorts- och en
stads-upplaga.
Stockholms Figaro. Se Figaro.
Stockholmsposten. 1. En i
vår literaturs historia märklig tidning,
som började utgifvas i Stockholm d.
29 okt. 1778, under redaktion af J.
H. Kellgren och K. Lenngren. Den
utkom under första året tvänne
gånger i veckan, derefter en kortare tid
tre gånger i veckan och från d. 23
jan. 1779 hvaije sockendag. Efter
Kellgrens död öfvertogs redigeringen
af Lenngren ensam, hvilken fortfor
dermed till 1813, och sedan
redigerades tidningen af Vihlborg (1813—
21) och A. Lindeberg (1821—33).
Under förra perioden af sin tillvaro
spelade Stockholmsposten en mycket
betydande roll, såsom Kellgrens och
svenska akademiens organ (se våra
större literaturhistoriska verk).
Derefter förlorade den alltmer i
inflytande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
