Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjernsvärd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. En af K. F. Bergstedt och A.
O. Vallenberg 1869—70 i Stockholm
utgifven daglig tidning.
Stolpe« 1. Knut Hjalmar S.t
arkäolog, f. 1841, blef 1860 student
i Upsala, 1872 filos, doktor samt
1880 andre amanuens i vitterhets-,
historie- och antiqvitet9-akademien.
Han är bekant särskildt genom de
i antiqvariskt hänseende märkliga
undersökningar, som han med
offentligt understöd anställt på Björkön i
Mälaren. Skrifter: Naturhistoriska och
archceologiska undersökningar på Björkö
i Mälaren (1873, ur öfvers. af vet.
akad:s fÖrhandl.), Björköfyndet (1.1874),
Exposition etnographique dc Stockholm
1878—79 (1881) m. m.
2. Jon Bondeson S., pseudonym
for J. Engström.
Stralenberg; Filip Johan, geograf,
f. 1676, d. 1747 som major och tit.
öfverstelöjtnant, utgaf tvänne
geografiska arbeten: Vorbericht eines Werkes
von der grossen Tartarey und Sibirien
mit anhang von Gross-Russland (1726)
och Historisch-geographische
bcschrei-bung von nord- und östlichen theil von
Europa und Asia (1730), af hvilka
det senare på sin tid väckte stor
uppmärksamhet.
Strand; Karl Johan,
broschyrförfattare, vitterhetsidkare, samlare,
f. omkr. 1728, d. 1795 som chef for
riksarkivet, utgaf anonymt några mest
polemiska ströskrifter: Br ef växling
mellan tvänne vänner (1759, under en
strid mellan Stiernman och Ihre),
Äm-betsmannaöde i Sverige (1767) m. fl.,
äfvensom åtskilliga vitterhetsstycken.
I riksarkivet förvaras en mängd af
honom på särskildt uppdrag skrifna
utförliga memorial: angående
gört-ziska arfvingarnas liqvidationsmål,
gamla riksdagsordningar, främmande
furstars mottagande m. fl. — En
broder till honom, Olof S., f. 1730,
d. som kyrkoherde i Strängnäs stift,
utgaf några vitterhetsstycken under
titeln Mina tidsfördrif (1763).
Strandberg. 1. Karl Henrik.
S., finsk biografisk samlare, f. 1780,
d. 1865 som kontraktsprost i Åbo>
stift, utgaf A bo stift 8 herdaminne
(1832—34).
2. Karl Vilhelm August S. (pseud.
Talis Qualis), skald, publicist, f. 1818,.
blef 1837 student i Lund, inträdde
1846 i redaktionen af Stockholms
dagblad och blef 1865 redaktör for
Posttid ningen. 1862 kallades han.
till ledamot af svenska akademien,
och 1868 promoverades han till
filosofie hedersdoktor i Lund. Död 1877.
Som skald blef S. med ens ryktbar,
dä han under studentmötet 1845
uppläste sin präktiga dikt
Vaticini-um (en skål för Finland), och hans
rykte stadgades, då han kort efteråt
utgaf sina Sånger ipansar (två uppl. 8. å.),
en samling djärfva, eldiga, kraftfulla
dikter, som väckte pä en gång
häpnad och beundran (”Ur svenska
hjertans djup” m. fl.). 1848 utgaf
han en ny diktsamling, under titeln
Vilda rosor. Alla dessa skaldestycken
utgåfvos sedan tillsammans med nyare
dikter, ötversättningar från Horatius
och rumäniskan m. m. under den
gemensamma titeln Bikter (2 del.
1854—61). S. förvärfvade sig
dessutom ett stort namn genom sina
mästerliga öfversättningar af Byrona
Boetiska berättelser (1853—56) och
Bon Juan (1857—65), af några bland
Molieres komedier, af åtskilliga
operatexter m. m. Som publicist utöfvade
han länge inflytande genom sina
utmärkta literatur- och teaterkritiker.
Hans Samlade vitterhetsarbeten
utgåfvos af G. Ljunggren 1877—78, med
en af utgifvaren författad
lefnads-teckning. En del Smärre
öfversättningar utkommo 1878.
3. Karl Gustaf S., den förres
kusin, vitterhetsidkare, f. 1825, d.
1874*som justitieråd, författade Efter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
