Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svederus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Syenonins, Encvald, lärd,
predikant, f. 1617, d. 1688 som biskop i
Lund och f. d. professor i Åbo, skref
en mängd vidlyftiga akademiska
af-handlingar i historia, filologi och
teologi samt lär ha författat nära
2,500 predikningar. Han åtnjöt på
sin tid anseende som poet och
vältalare samt var ryktbar for sin
lärdom. Märkligast är han såsom en
af den gamla ortodoxiens häftigaste
försvarare mot biskop Terserus.
Svenska akademien stiftades af
konung Gustaf III d. 5 april 1786
efter mönstret af franska akademien.
Dess “yppersta och angelägnaste mål“
skulle vara “att arbeta uppå svenska
språkets renhet, styrka och höghet,
så uti vetenskaper som särdeles i
anseende till skaldekonsten och
vältaligheten uti alla dess tillhöriga delar,
jämväl uti den, som tjenar att tolka
de himmelska sanningar”. DerfÖr
skulle det åligga akademien att
“utarbeta en svensk ordabok och
grammatika jämte sådana afhandlingar,
som bidraga kunna till stadga och
befordran af god smak.“ Valspråket
skulle vara: suille och smak.
Ledamöternas antal bestämdes till aderton.
Bland dessa skulle hvarje halfår
utses en direktör (ordförande) och en
kansler (vice ordförande). Bland
medlemmarna skulle dessutom en vara
ständig sekreterare. Sammankomsterna
skulle vara af tvänne slag: enskilda
(en gång i veckan under sju
månader af året) och offentliga (på
akademiens högtidsdag — d. 20
december, Gustaf II Adolfs födelsedag —
samt då ny ledamot intoge sin plats).
Akademien skulle årligen kungöra
täfling8ämnen i vältalighet och
skaldekonst samt pä högtidsdagen utdela
belöningar åt de täflande, som
an-8ågos böra komma i åtnjutande af
sådana.
Den 7 mars 1795 blef svenska
akademien suspenderad, med anled-
ning af ett af A. G. Silfverstolpe
hållet inträdestal, som förargade
Reu-terholm, hvilken redan förut var avogt
sinnad mot denna institution. Men
när Gustaf IV Adolf själf öfvertagit
regeringen, böljade akademien sin
verksamhet ånyo, d. 20 nov. 1796.
Det förnämsta resultatet af denna
verksamhet föreligger i Svenska
akademiens handlingar (första serien, från
1786, 5 delar; andra serien, från
1796, 61 delar), hvilka erbjuda ett
förträffligt material för studiet
sär-skildt af den svenska vältalighetens
utvecklig under de sist förflutna
hundra åren, ej allenast genom de
i dessa handlingar tryckta
inträdestalen och direktörs-talen, utan ock
genom de i dem intagna
minnesteckningar, som på akademiens uppdrag
årligen författats öfver någon svensk
man, som gjort sig berömd i fredens
eller krigets värf (de flesta
minnesteckningarna äro af Nordin, Franzén,
Beskov och Svedelius). Akademien
har vidare utgifvit en Svensk
giam-matika (1836, utarbetad af Enberg),
en Ordlista öfver svenska språket (1874,
utarbetad af Dahlgren och granskad
af Rydqvist) och Kritisk ordkok öfver
svenska växtnamnen (1880, utarbetad
af Elias Fries). Dessa skrifter äro
att anse som förarbeten till en
omfattande svensk ordbok, på hvilken
akademien allt sedan stiftelsen varit
betänkt. Sedan 1884 har
utarbetandet af denna ordbok försiggått efter
en ny plan, under närmaste ledning
af adjunkten Södervall och under
öfverinseende af professor Visén.
Såsom en akademiens publikation kan
ock i viss mån Posttidningen anses,
hvilken tidning af Gustaf III
anvi-1 sades åt akademien såsom den
förnämsta inkomstkällan och hvars
redaktör utses af akademien.
Svenska akademien skulle årligen
; på sin högtidsdag utdela tvänne stora
skådepänningar af guld, till 26 du-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
