Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska akademien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fcaters värde hvardera, såsom
belöningar för de bästa till akademien
inlämnade arbeten öfver de till täflan
utsatta ämnena, ett i skaldekonst och
ett i vältalighet. Vidare skulle tvänne
ak&depänningar i silfver utdelas för
de insända arbeten, ”hvilka de förra
närmast äro”. Dessa
belöningsbestäm-melser ha dock under ärens lopp
blifvit underkastade åtskilliga
förändringar. Stundom har intet pris
utdelats, stundom flere mindre pris än
i stadgarna bestämts. Det större
priset utgöre8 numera af en guldmedalj
till 400 kronors värde, och det mindre
består i ett exemplar af den
guld-jetton, som vid sammanträdena
utdelas till akademiens närvarande
ledamöter. Akademien har dessutom haft
att utdela åtskilliga af enskilda
personer anslagna belöningar.
Märkligast bland dessa äro följande. Det
lundbladska priset, stiftadt 1789 af
professor J. Lundblad, skulle bestå
af 50 riksdaler species samt utan täflan
utdelas åt den, som vunnit
akademiens stora pris eller utgifvit en
för-tjenstfull skrift. Dessa bestämmelser
undergingo småningom några smärre
förändringar, och priset utdelades sista
gången 1833, sedan den donerade
årsafgiften ej längre inbetalades. Det
kungliga priset (Karl Johans pris),
stiftadt 1835 af Karl XIV Johan,
skulle bestå af 300 riksdaler banko
samt tilldelas ”en författare inom eller
utom akademien, vare sig för någon
särdeles värderik skrift, som under
årets lopp utkommit, eller såsom
bevis af aktning för förtjenster om
vitterheten och språket, eller slutligen
såsom understöd åt någon ung författare
af låfvande anlag”. De zibetska
prisen, stiftade af den 1809 aflidne
hofkanslern frih. Zibet i hans
testamente, skulle utgöras af tvänne
guldmedaljer att utdelas hvartannat år,
den ena som belöning för ett ”värdigt
låf åt akademiens odödlige stiftare”,
den andra som belöning för en skrift
öfver något ämne, ”tjenligt att främja
alla borgerliga och moraliska dygder,
att förekomma och qväfva
villomeningar, ledande till
samhällsordningens upplösande, till anarki, oreda
och folkyra”. De få gånger, dessa
pris utdelats, har akademien
emellertid måst frångå dessa ursprungliga
bestämmelser.
De personer, som innehaft de
ader-ton stolarna inom svenska akademien,
äro följande: l:o A. J. von Höpken,
N. F. Gyldenstolpe, J. O. Vallin, A.
Fryxell och H. Forssell; 2:o K. F.
Scheffer, A. N. Edelcrantz, K. P.
Hagberg, K. E. Fahlcrantz och G.
Vennerberg; 3:o O. Celsius d. y.,
J. A. Tingstadius, K. G. von
Brink-man, A. E. Ihre (tog ej inträde), J.
Börjesson, H. M. Melin och K. G.
Malmström; 4:o J. H. Kellgren, J.
Stenhammar, Klas Fleming, K. A.
Agardh och F. F. Carlson; 5:o M.
von Hermansson, M. Lehnberg, J.
A. Lindblom, K. von Bosenstein, J.
J. Berzelius, J. E. Rydqvist och T.
Visén; 6:o J. Vingård, A. G. Mörner,
A. A. Grafström och F. A. Dahlgren ;
7:o F. A. von Fersen, A. G.
Silfver-stolpe, A. K. af Kullberg, K. A.
Hagberg och V. E. Svedelius; 8:o
J. G. Oxenstjerna, E. Tegnér, K. V.
Bottiger och K. D. af Virsén; 9:o
G. J. Adlerbeth, H. Järta, K. D.
Skogman, H. L. H. Hamilton och
E. H. Tegnér; 10:o A. af Botin, K. B.
Zibet, G. Lagerbjelke, K. F. af
Vingård, H. Reuterdahl, P. Genberg och
K. Snoilsky; ll:o N. von Rosenstein,
L. M. Enberg, B. E. Hildebrand och
Kl. T. Odhner; 12:o E. Schröderheim,
I. R. Blom, G. F. Virsén, B. von
Beskov, K. G. Strandberg och A.
Anderson; 13:o G. F. Gyllenborg,
F. M. Franzén, B. E. Malmström
och K. A. Kullberg; 14:o G. M.
Armfelt (tvänne gånger ledamot), M.
Ramel, E. G. Geijer, E. M. Fries och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
