Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thomée ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stift, har utgifvit Försök
tillfuUstän-diga upplysningar om läseriet (1855,
2:dra uppl. 1868), Ljudmetoden (1861),
åtskilliga predikningar, läroböcker
for folkskolan m. m.
Thore’11. 1. Tord Tamerlan
Teo-dor T., zoolog, f. 1830, blef 1848
student i Upsala, 1856 docent i
zoologi, 1857 filos, doktor och 1859
adjunkt i zoologi. Led. af vet. akad.
1877. Bland hans skrifter, som af
fackmän skattas mycket högt,
märkas främst åtskilliga i lärda
tidskrifter intagna special-undersökningar
rörande lägre djurarter (se Bygdéns
matrikel) samt vidare: en
bearbetning at Milne Edwards ’’Zoologiens
grunder” (1860—65), On european
spiders (187 0, i Nova acta reg. soc4
scient. ups.), Remarks on synonyms of
european spiders (1872—73) m. fl.
2. Se Torell.
Thorgeir Östgöthe, pseudonym
för A. I. Arvidsson.
ThorUd (forut Thorén), Tomast
vitterhetsidkare, filosof, ästetiker,
föddes i Svarteborgs socken i Bohuslän
d. 18 april 1759 (olika uppgifter
förekomma dock om såväl orten som
tiden). På många sätt understödd
af rektor Tranchell i Kungälf och
kassören Tranchell i Göteborg,
genomgick han Kungälfs skola och
Göte-borgs gymnasium samt blef 1775
student i Lund, der han uppehöll sig
till slutet af år 1780, med undantag
af en kortare tid, då han
konditio-nerade i Vestergötland. I början af
1781 begaf han sig till Stockholm,
utan att ha tagit någon akademisk
examen, och skaffade sig der sitt
uppehälle genom privat undervisning.
1782 ådrog sig T. en stor
uppmärksamhet genom en literär strid, hvari
han detta år råkade med Kellgren.
Han hade 1781 till sällskapet Utile
dnlci inlämnat ett af honom forfattadt
skaldestycke, Tassionemay och när
detta skaldestycke ej erhöll det af
honom väntade högsta priset, endast
ett accessi t, afsade han sig belöningen.
En af Kellgren anonymt skrifven
uppsats med anledning af
afsägelseskrif-ten satte T. i harnesk, och derefter
uppflammade striden. Denna
ryktbara fäjd (se vidare Atterboms,
Ljunggrens och Nyblsei historiska verk)
fördes dels i tidningen Stockholmsposten,
dels i den af T. utgifna veckoskriften
Ben nye granskaren (1784), upphörde
med året 1784, men uppflammade
1791 ånyo samt fördes då dels i
först-nämda tidning, dels i tidningen Extra
posten och dels (ä Thorilds sida) i
åtskilliga särskild t utgifna snillrika
ströskrifter, bland hvilka de
märkligaste kallades En critik öfver
cri-tikery med utkast till en lagstiftning i
snillets verld(3 h. 1791). På Thorilds sida
kämpade poeten Enbom, professor L.
M. Philipson m. fl. Kellgren
dere-mot erhöll från 1792 en förträfflig
hjälp bl. a. i Leopold, som förut
varit T:s vän och beundrare, men
småningom blifvit den förnämste
representanten för den föråldrade
smakriktning, som af T. angreps. Striden
I gällde i allmänhet huruvida känslan
och naturen borde ha ett ord att säga
eller ej i lifvets vigtigaste
angelägenheter, i religion, moral, politik och
vitterhet. Starkt påverkad af
Rousseau, förfäktade T. med sitt lysande
snilles hela kraft denna känslans och
naturens rätt. Redan 1787 hade han
emellertid begifvit sig till Upsala för
att taga juris-kandidat-examen, men
sedan han i mars 1788 snillrikt
försvarat en akademisk afhandling
(konungen var närvarande vid den
märkliga disputationsakten), öfvergaf han
universitetet, reste på hösten till
England och uppehöll sig der till 1790,
men återvände då till Sverge, när
han äfven i det förra landet fann
sina illusioner svikna. I dec. 1792
blef T. fängslad, med anledning deraf
att han i andra upplagan till sinskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
