Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorsander ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om ”det allmänna forståndets frihet”
(skriften aktionerades) haft yttranden,
som an sågos innebära uppmaningar
till brott emot rikets grundlagar. I
böljan af följande år dömdes han till
fyra års landsflykt, och kortderefter
fördes han ur riket. Efter att ha
uppehållit sig på olika ställen
ut-nämdes han 1795 till professor och
bibliotekarie i Greifswald samt
till-bragte der i tysthet återstoden af
sitt lif. Han dog d. 1 okt. 1808.
T. var en af sin samtids mest
framstående personligheter i Sverge, en
af tidehvarfVets originellaste och
kraftfullaste andar. Hans mål var, såsom
han själf säger, att förklara hela
naturen och reformera hela världen,
men då samtiden ej var mogen för
alla hans reformatoriska idéer, gick
han i det mesta oförstådd sin väg
fram, så mycket mer som han ofta
gjorde sig skyldig till öfverdrifter
och fel. Eftervärlden, som nu i
mycket gifvit honom rätt, har
uppsamlat åtskilliga frukter af hans
reformerande verksamhet. Särskildt på
vitterhetens område var hans
verksamhet af betydelse, fastän det blef
den s. k. nya skolan förbehållet att
genomföra de ästetiska reformer, för
hvilka han kämpat. T. var en rätt
flitig skald och skref åtskilliga
originella dikter, särskildt frihetssånger,
intagna i hans samlade skrifter.
Ryktbarast torde vara, utom ”Passionerna”,
hans ”Straffsång” till Kellgren. Mera
framstående var han dock som tänkare
(hans filosofi har utförligt granskats af
Nyblseus, i dennes stora arbete). Hans
märkligare skrifter ha utgifvits under
följande titlar: Inbildningens nöjen
(1784, prosaiskt ode), Straffsången eller
nyaste försök till orimmad vers (s. å.)
Passionerna (1785), Oritik öfver
Mon-tesquieu (1788), The sermon of sermons
(1789) , True heavenly religion restored
and demonstrated upon etemal principles
(1790) , En critik öfver critiker, med ut-
kast till en lagstiftning i snillets verld
(1791), Bet enda nödvändiga för et
rikes jinancer (1792), Vplysning om
handelns sanna frihet, om vigten af
principer uti akt och om publikens höga
rätt att döma (s. å.), Svar på luntan
emot lag och rätt i vitterheten eller abe
i vett oeh heder (s. å.), Mildheten (s. å.),
Om eferhärming, et fragment af den
höga critiken (s. å.), Om det allmänna
förståndets frihet (s. å.), Om et stort
tänkesätt emot våld, list och partier (1793),
Om qvinnokönets naturliga höghet (s. å.,
10:de uppl. af A. Vikström 1883),
Om uplysningens princip, eller critik
på en viss bervmd afhancUing i detta
stora ämne (s. å.), Harmonien eller
allmän plan for en uplyst oeh ägta
kär-leksförening (1794), Sjelfständigheten
(s. å.), Rätt, eller alla samhällens eviga
lag (4 d. 1794—95), Handbok för
omtänksama hushåld i diäten (1795, 2:dra
uppl. 1834), Ordo reipublieee Utterariee
(1798), Be arte professoria (s. å.), Bie
gelehrtenwelt (1799), Maximum seu
archimetria (1799, som innehåller hans
filosofiska system), Religio eetema
(1800), Pulchritudo universalis (s. å.),
Be humamtate (1801), Vita naturce,
seu pancesthetices idea (s. å.), Vis poetica,
seu pathos (s. å.), Elegantia vera (s. å.),
Atheismum esse impossibileni (s. å.),
Su-blimitas ingenii humani (s. å.), Lex
mundi universalissima (s. å.), Lux vitas
vera (s. å.), Systema theologicum
humani-tatis naturale (s. å.), Systema jurtdieum
humanitatis naturale (s. å.) och Ingenia
maxima sapienticc humanes (1804). Hans
Samlade skrifter ha utgifvits af E.G.
Geijer (4 d. 1819—35, med ett
be-römdt företal af utg.) och Hanselli
(2 d. 1873—81). Se skrifter af
Atter-bom, Beskov, Geijer, Lenström,
Leopold, Ljunggren, Nyblaeus, Vikström
m. fl.
Thorsander, Johan, teolog., f,
1777, d. 1851 som teologie doktor
och professor samt domprost i U p sal a,
utgaf åtskilliga om skarpsinne och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
