Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Göteborgs läns landtvärn, tillsammans 2Q bataljoner. Den
skilnad, som uppkommer emellan dessa ännu nya trupper och de
gamla fullt krigsvanda, som afgå, ersättes flerMdigt genom de
10,000 man engelska linietrupper, som kunna förläggas längs
Bohuslänska kusten, färdiga att efter behof endera förstärka
arméens venstra flygel eller landstiga i ryggen på den norska armée,
som skulle våga infalla.»
»Norska arméen, som efter finska arméens segrar ej kan
vänta någon medverkan norr ifrån och, sedan engelska och
svenska flottors närvaro i sundet gör all landstigning från Danmark
omöjlig, icke kan våga något inföll i Sverige, måste tvärtom,
med afseende på den engelska hjelpkorpsen, snarare vara
betänkt på eget lands försvar, hvarigenom det är troligt att t o.
m. en vapenhvila med minst 14 dagars uppsägning kunde
erhållas på denna gräns, hvilket vore nyttigt, för att i böljan kunna
spara det unga landtvärns-manskapet för onödiga fatiguer och
vinna tid att ytterligare exercera och disciplinera det.»
»Hela hjelpsändningen till Finland utgör således 30
bataljoner infanteri, hvartill generalfålttygmästaren försäkrat att nödigt
artilleri kan besörjas, då tidiga order erhållas.»
Sedan Tibell äfven framlagt plan till krigets vidare förande
i Finland, anför han, som kände konungens förkärlek för
demonstrationer i fiendens rygg, alla skäl och äfventyrligheter, som
förbjuda hjelpsändningames landsättande annorstädes, än bakom
finska arméen till dess förstärkande, och uttalar slutligen sin
förhoppning, att »konungen på detta sätt skulle vid Kymenä strand
kunna räcka handen till fred och, genom ett tillfälligt
uppoffrande af sina högre politiska åsigter, befria sitt folk från
krigets hårdt tryckande bördor och spara sina stridskrafter till en
tid, då bättre hopp om framgång visade sig.»
Vid föredragningen af denna promemoria svarade
konungen: att han väl trodde planen att drifva ryssarne ur Finland
skulle på detta sätt lyckas, men att då, lika litet som nu, fred
skulle kunna erhållas, utan att öfvergifva förbindelserna med
England, hvilket konungen ansåg stridande mot äran och sina
tänkesätt; att han af nyss inträffade händelser i Spanien väntade
att en annan sinnesstämning hos de andra makterna nu skulle
inträda; att Österrike uppbragt sin armée till 600,000 man och
inrättat allmän landstorm; att Napoleons uppförande mot
Preussen ingalunda kunde bibehålla vänskapen med denna makt; att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
