Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det under tiden vore vådligt att draga så mycket trapper från
Sverige samt att han beslutit sig att begagna de engelska
trupperna till ott anfall, endera på Norge eller Seland, hvartill han
ansåg nödvändigt att använda åtminstone en del af de i Tibells
plan till finska arméens förstärkande påräknade trapper.
Konungen förklarade sig för öfngt anse som en helig pligt,
att icke lemna den tappra finska arméen utan understöd, samt
att sätta den i stånd att begagna redan vunna fördelar, men att
han, af de sednare i Finland och på Åland inträffade händelser
och af inhemtade närmare upplysningar funnit detta ändamål
kunna vinnas med mindre styrka och andra dispositioner, hvarom
han ville i nåder meddela Tibell sin vilja och sina afsigter.
Konungen hade nämligen ai åtskilliga personer från
Finland fått den försäkran, att allmogen der var färdig att resa sig,
så snart svenska trupper ankommo, samt från general-en-chef
rapporter, dels att Carelska allmogen erbjudit sig med 2,000 man
gripa till vapen, om gevär och ammunition tillställdes dem, dels
att Savolax’ bönder (vid Idensalmi kyrka) och Nerpes allmoge
för-drifvit ryska detachementer. Detta, tillika med ryssames
tillfångatagande af Åländska allmogen, ingaf konungen den
föreställning, att allmogens biträde var tillräckligt till Finlands
befrielse, samt att svenska trupper borde landstiga på Finlands
kuster, för att väcka nitet och gifva bönderna vissa
föreningspunkter, då hela landet förmodades resa sig sjelfmant och derigenom
lätta och befordra hufvudarméens framgång. Tibell invände
för-gäfves mot de vådliga truppsändningar, konungen i enlighet med
sin föreställning anbefallde, att deras styrka var alltför ringa att
kunna någonting uträtta; att ingen tillit kunde sättas till
allmogens medverkan, som minsta omständighet kunde tillintetgöra ;
att allmogen i Finland efter händelserna på Åland var allmänt
afväpnad, och att gevärs utdelande bland dem endast kunde
ske genom korpser, som voro tillräckligt starka att fatta tast fot
i landet m. m., samt att det vore fördelaktigare att sända
förstärkningarna till arméen.
Till Sveriges olycka lemnades dessa kloka och förståndiga
framställningar och råd utan afseende. Orubbad i förhoppningen
att få fritt förfoga Öfver engelska trupperna, framhärdade
konungen i sitt fåfängliga beslut, att anfalla Seland, och
sysselsatte sig, under det Murray och svaret från England dröjde,
fortfarande med utfärdande af order om förberedelser dertill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
