Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
_ - ;’ _ ; ; y; . - ,; .v^-
) ° C 299
rörelfes storlek; Så Synes man Snarare böra antaga, at den
lefvan-de kraSten äSven verkar på en ändelig tid, ehuru famma tid är
mindre än at vi kunna mäta den.
LeSvande kraften verkar då, likaSom trycknings-kraften,
gradvis, och åstadkommer Sin éffect på en ändelig, men ganska kort
tid: och då kan den mätas genom tyngder. Så är det
åtminstone med vattnets påstötande kraSt. Vattnets påstötande mot
öp-ningen A af krokiga röret ABC (Fig. 215) motväges ju, eller gör
jämnvigt med tyngden eller tryckningen af vattencölumnen BC,
fom af Samma påstötning updrifves inuti röret; och Således mätes
denne påstötning af en vattencolumns tyngd, hvars vidd är lika
med rörets öpning, och höjden lika med BCy Som Svarar mot
vattnets hastighet.
412. Det är väl långt iSrån at man ännu, Så nära Som til
önskandes vore, känner de lagar, hvareSter vattnets påflötande
kraft vid alla tilSällen i practiken kan bestämmas eller värderas.
En Sådan theorie är ännu icke funnen, och lärer altid bliSva Svår
at finna. Uti den Som vanligen Söljes, och hvilken äger den
förmån at vara ganska enkel, antager man den framrinnande och
påstötande vattensträngen at vara fammanfatt af en oändelig mängd
parallela vattentrådar, hvilka, utan at hindra hvarandra,
ouphörii-gen verka eller stöta uti den led fom rörelfen sker; en Sats, Som
vifSerligen icke altid äger rum, och Som oSta leder til aldeles
oriktiga HutSatSer, SåSom vi längre fram skola finna.
Men för at göra begripligt hvad Som härtils af stera är
skrif-vit om estecter af vattendrifter, och hvarvid denne theorie, deSs
ofullkomligheter oaktade, ofta utan Särdeles miSstag kan nyttjas;
skole vi i korthet anlöra den, Sådan Som den vanligen, och i
Synnerhet af Hr. Bossut, uti deSs Hydrodynamique, finnes
afhand-lad. Vi skole Sedan anföra Så väl deSs Som andras och egna rön,
för at viSa i hvilka fall Samma theorie kan Söljas, eller Sålom mer
eller mindre felaktig måste Sörkastas.
413. Om tvänne eller -flere planer ftotas vinkelrätt af en
ftrbtn, hvars häftighet öfver alt dr den famma, fä forhälla de
påflötande kraft er ne fig til hvarandra fäfom planernes vidder.
P p 2 Detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
