Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lokomotivpersonalens utbildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
passager ar äng f ar ty g, skall tillfälle att åtnjuta undervisning och
avlägga examen tills vidare vara berett dem, vilka ämna att såsom
lokomotivförare söka anställning å statens eller enskilda tillhöriga
järnvägar/’
Enligt nådigt reglemente skulle undervisningen omfatta följande
ämnen, nämligen läran om luften, dess sammansättning,
expansionskraft och tryck samt olika slags manometrar eller spänstighetsprovare,
ävensom om säkerhetsventilers ändamål, beskaffenhet och beräkning,
värmets egenskaper, termometern, ångan och kokningsföreteelser,
kroppars bundna ämnen, förbränning och olika slag av
brännmate-rialier, olika slags ångpannor, grunderna för ångans användande som
drivkraft och om ångmaskiners olikhet i avseende på ångans sätt att
verka samt läran om de mera allmänt förekommande lokomotivens
konstruktion, begagnande och skötsel. I samband med utfärdandet av
nytt reglemente år 1877 utvidgades undervisningen att omfatta även
räknelära, geometri, mekanik och fysik i viss angiven utsträckning.
Genomgåendet av dessa kurser var icke obligatoriskt och då de ej
heller medförde några fördelar i befordringshänseende blevo kurserna
mycket fåtaligt besökta. Under åren 1872-1890 avlade sålunda
endast 16 vid Statens Järnvägar anställda lokomotiveldare
lokomotiv-förarexamen vid navigationsskolan i Stockholm. På grund härav
upphörde, sedan Kungl. Maj :t godkänt förslaget därom, den sålunda
dittills meddelade undervisningen vid navigationsskolorna för
lokomotivpersonalen. Härtill bidrog väl det förhållandet att man inom
Järnvägsstyrelsen funnit undervisningen för lokomotivpersonalen vid
navigationsskolorna mindre praktisk, varför förberedande
undersökningar redan 1879 igångsattes angående lämpligaste sättet för att
bereda lokomotivpersonalen erforderlig teoretisk utbildning. På grund
av olika skäl, bland annat den fortgående trafikökningen samt
åtgången av personal till statsbanebyggnaderna, blevo dock ej några
utbildningskurser anordnade.
Järnvägstjänstens intensifiering, de tyngre, kraftigare lokomotiven
samt de allt mer komplicerade apparaterna och anordningarna å
desamma jämte ett flertal olika lokomotivtyper medförde slutligen, att
lokomotivpersonalen själv började framföra krav på en
tillfredsställande teoretisk utbildning. Uttalanden i detta hänseende framställdes i ett
flertal resolutioner från de årsmöten, som vid sekelskiftet höllos av
dåvarande personalorganisationer. Vid Nordiska
lokomotivmannaför-bundets kongress 1898 i Göteborg antogs enhälligt följande resolution:
187
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
