Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 1. Landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 SVERIGES OLIKA OMRÅDE FÖRR OCH NU.
det skiljaktiga, som onekligen också springer först i ögonen. Redan
det gustavianska tidehvarfvet med hela dess lifsriktning ligger utom
det nu varande slägtets omedelbara erfarenhet och förefaller oss helt
främmande, hvadan det ock blifvit föremål för de mest olika
uppfattningar. Huru vildt främmande skall då icke för oss te sig
medeltiden, som är från oss skild af en så många gånger längre tiderymd!
All utveckling rör sig mellan öfverdrifter. Först såg man i det
förflutna sin egen spegelbild, så gaf man det förflutna sjelfständighet,
i det man såg nästan uteslutande dess egendomligheter. Det är dock
samma mensklighet, som i de på hvarandra följande tidehvarfven
tager gestalt på olika sätt. Det är vårt folk, som lefde under
medeltiden; vi hafva icke inträdt i arfvet efter främmande, utan efter våra
fäder, hvilkas väsen fortlefver i alla senare ättled.
Folket är detsamma, och landet är detsamma, dock icke alldeles.
Blekinge, Skåne och Halland räknades under nästan hela medeltiden
till Danmark, som äfven, från slutet af 1300-talet, innehade det
bördiga och väl belägna Gotland. Bohuslän, nordspetsen af Dalarne,
Härjedalen och Jämtland hörde till Norge. Den minskning i areal,
som derigenom uppkom uppvägdes vida 1 genom besittningen af det
främmande Finland, som genom svenskt blod och svenskt arbete
gjordes till svensk egendom. Vi få dock icke fästa för mycken vigt
vid siffrorna, som angifva Sveriges ytområde då och nu, siffror äro
ofta vilseledande. De fyra landskapen i södra Sverige samt Gotland
voro väl odlade och tätt befolkade, under det den drygaste delen af
Finland visserligen räknades till Sverige, men dock icke egentligen
kunde kallas svensk, ty inbyggarne, der sådane funnos, voro af annan
nationalitet och togo så godt som ingen del i den svenska kulturens
utveckling.
Att i teckningen af Sveriges medeltid taga med Finland är en
nödvändighet. Tankarne kunna deremot vara skiljaktige med
afseende på de landskap, som ligga inom landets naturliga gränser, men
först efter århundradens arbete kommit inom rikets. Det har synts
mig mindre lämpligt att i den följande teckningen lemna dessa
landskap å sidan: deras inbyggare äro nu, hur olika statskonstens
bestämmelser fordom voro, Svenskar och de kunna derföre hafva rätt
att studera sin medeltid i sammanhang med de nuvarande
landsmännens, med hvilka de i alla tider varit på det närmaste beslägtade.
Vi vinna deraf för öfrigt den fördelen att vi få anledning att göra
en del jämförelser mellan de svenska förhållandena å den ena sidan,
de norska och danska å den andra.
Inom landet voro de naturliga förhållandena i hufvudsak
desamma som nu. Landet sträckte sig från sydliga trakter med mildt
1 Medeltidens Sverige med Finland var ungefär 1/3 gång större än nutidens Sverige
utan Finland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
