Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 1. Landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRHÅLLANDET MELLAN VATTEN OCH LAND. 29
klimat långt upp i norden, hvarest under en betydlig del af året
köld och mörker råda. Vattnet omslöt landet på tre sidor och
utöfvade samma bestämmande inflytelse på klimatet som nu.
Fördelningen af högland och lågland i hela skalan mellan vild fjällnatur
och sidländ slättmark, de geologiska förhållandena, som gjorde vissa
delar af landet lämpliga för jordbruk, andra till betesmark, i andra
åter framkallade en riklig skogsväxt, växlingen mellan sommarljus
och vinternatt, mellan kustortens lätthet för samfärdsel och skogarnes
afskilda ensamhet, alla dessa drag äro gemensamma för medeltiden
och för vår tid, och enheten i natur måste på samma folk hafva
verkat på enahanda sätt.
Men inom lifvets område står intet stilla, i naturen lika litet som
hos menskligheten. Några ingripande naturrevolutioner hafva
visserligen icke inträffat sedan medeltidens början, de försiggingo långt
tidigare, men det oaktadt inträffa förändringar, som man icke märker
under loppet af ett år, men som när det ena årtiondet fogar sig till
det andra, blifva skönjbara. Inom djurverlden har ingen annan
skilnad inträdt än att ett och annat djur fått vika för beröringen med
menniskan. Inom växtverlden hafva förändringar försiggått oberoende
af menniskans åtgöranden. Växtlemningarna i torfmossarna visa, att
floran icke alltid var densamma som nu; ett eller ett par ättleds minne
förslår för att uppenbara, att t. ex. boken visar benägenhet att allt
mera utbreda sig norrut. 1 Alla dessa skiftningar äro dock för
menniskan och hennes kultur af underordnad betydelse.
uppstodo i förhållandet mellan vatten och land. Genom landets
höjning fick månget vatten bättre aflopp och derigenom kunde sumpiga
trakter torrläggas och vinnas för odling. Men mer än detta verkade
andra förhållanden af flerfaldig art. Rinnande vatten, som hinner
fram till sjö, der vattnets hastiga rörelse aftager, fäller de fasta
beståndsdelar det fört med sig. Så uppstå grund, grunden hinna
vattenytan och öfverdragas småningom med en matta af växter, hvilkas
rötter gifva stadga åt den nyvunna marken. Hafvet och vinden vräka
upp sand mot en kust, fylla en vik eller dämma för henne, det
instängda vattnet dunstar bort och det händer icke sällan, att ett slägte
skördar hö der det närmast föregående drog not. Vanligen gick det
dock långsammare. Man kände sig ofta belåten med att vinna ny mark,
men icke alltid var uppgrundningen till glädje, ty genom henne
täpptes inloppet till mången stad. Småningom försiggick förändringen
och man fann sig till en tid med tålamod i de svårigheter, som
uppkommo och vuxo, men till sist var måttet rågadt; när man icke kunde
1 Jfr i detta ämne E. Fries, Botaniska utflygter 2, s. 41 t. Förändringarna inom
växtverlden hafva icke i Sverige varit föremål för så omfattande studier som i
Danmark; de äro ock hos oss mera invecklade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
