- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Första delen /
45

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 1. Landet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SOCKNAR. 45

menighet som besökte samma kyrka, sedan det område, i hvilket denna
menighet bodde. Våra urkunder gå icke så långt tillbaka, att vi kunna
se, huru kyrkorna och socknarna uppkommo i vårt land, utan äro vi
derföre hänvisade till den förklaring, som de allmänna förhållandena
göra rimligast.

Inom hvart härad funnos på grund af de naturliga förhållandena
flere bygder och vi kunna taga för gifvet, att folket i hvar bygd kände
sig som ett helt med vissa gemensamma intressen. 1 Utan tvifvel ligger
denna naturliga bygde-indelning till grund för socken-indelningen; så

19

, S
ICNGC SAADA 7 Öe —
g f Sgag SAOE
6 = 37 7 22 —.59.
=— =Rë . - N.
S S

—— a

a.

——

2. Runsten på Frösö, Jämtland.

Fig. 2. Frösöstenen. Teckningen är gjord efter figuren i Bautil, med iakttagande
af de upplysningar rörande rundragens verkliga utseende som benäget lemnats af lektor
P. Olsson i Östersund. Inskriften innehåller: Östman (Anstmaðr) Gudfastsson lät resa
denna sten och göra denna bro och han lät kristna Jämtland. Åsbjörn gjorde bron;
Triun(?) ristade stenen och dessa runor(?). Såväl slingans form som runornas
beskaffenhet hänföra denna sten till medlet af 1000-talet. Jfr Månadsbladet nr 93 & 94.

1 Hvad namn dessa till den hedna tiden hörande bygder hade är oklart. De kallades
måhända rätt och slätt bygd. En del afsides bygder i Svealanden kallades härad,
hvilket icke är att förvexla med den tekniska termen härad, som i Svealand hette
i äldre tid hundare; härad som bygdnamn bibehöll sig i några socknenamn, t. ex.
Vedbohärad, Skogbohärad. Vestgötalagens termer gränd (— grannelag) och skire

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 4 11:11:13 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/1/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free