Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 1. Landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BYGD BRYTES 1I SKOGARNE. 47
Sockenbandet blef för folket af den största betydelse äfven för det
rent borgerliga. På häradets ting samlades man allenast vid vissa tider,
till kyrkan kom man deremot sön- och stora helgdagar, och vid
kyrkan afhandlades ortens allmänna angelägenheter. Förhandlingarna vid
kyrkan eller å grafbacken hade t. o. m. laglig giltighet. Ärfd jord,
heter det — för att anföra ett enda fall af otaliga — i Upplands- och
Helsingelagarne, får man icke sälja, utan att hafva hembjudit henne åt
de närmaste slägtingarne först inför grannar och kyrkosocken, sedan å
tinget. För att ytterligare styrka sammanhålligheten inom socknen,
voro årligen på bestämd tid anordnade gemensamma fester, som höllos
i en gård vid kyrkan; män och qvinnor deltogo, mat förde man med
sig, drycken var brygd på gemensam bekostnad. Man invigde
festligheterna med en gudstjenst, derefter hölls måltiden, vid hvilken skålar
druckos för den heliga Treenigheten, Vår fru och sockenkyrkans
skyddshelgon, man afhandlade gemensamma angelägenheter och det hela
afslutades med bön 1.
Den första svenska bygden har naturligtvis bildat sig i de öppna
delarne af landet, hvarest för öfrigt tidigare åldrar hade begynnt
odlingsarbetet. Men redan under den hedna tiden fann man sig
föranlåten att utbreda sig inåt skogarne. Vi se det af de orter, vid hvilka
grafhögar finnas och i hvilkas namn skog eller något liktydigt ord
ingår 2. Exempelvis må nämnas Vedbohärad i Uppland d. v. s.
skogsbornes bygd, som under medeltiden blef en socken, inom hvilken
grafhögar ännu finnas vid fem gårdar. Vid gården Risved i Södermanland
finnes en flock af femtio högar. Detsamma gäller ortnamnen, i hvilka
ordet ryd i någon af dess former (ryd, röd, rud, red) ingår. Den som
grundade en gård och gaf honom ett sådant namn var tydligen
medveten om skilnaden mellan den gamla bygden och den unga, hvilken
blifvit bruten och rödd. Åfven rydgårdar hafva ibland graffält på
egorna 3.
Af namnen allenast kan man i allmänhet icke se, huruvida en
gård tillkommit under heden eller kristen tid. Vi få derföre icke
uppehålla oss vid detta, utan gå i stället att tillse, hvilka bevis ur-
1 Dessa fester omtalas i Öst- och Vestgötalagarne under namnet Mungåttstider (om
mungått se s. 41); enligt den senare skulle de hållas i november, söndagen näst
efter Mårtensmessan. De omtalas äfven af Olaus Magni i hans Historia gentium
septentrionalium, bok. XVI, kap. 16—18, hvarest uppgifves att de hållas de tre
pingstdagarne och de tre dagarne före askonsdagen, då den långa fastan börjades.
Se vidare i nionde boken (i fjerde delen) af detta arbete.
2 T. ex. ved, hult (hylta). Enligt Hyltén-Cavallius, Värend och Virdarne 1, s. 3 f.
betecknar skog i ortnamnen barrskog, hult och hylta löfskog. Allenast i Albo
härad i Värend finnas 144 gårdar med namn på hult och hylta. »Hela södra
fjerdingen af detta härad och stora skiften af fjärdingen norr om Blädingebäck
ha således i forntiden bildat nära nog blott ett enda stort sammanhängande
löfhult. Nästan liknande har förhållandet varit i Kinnevalds härad» o. s. v.
Skilnaden mellan hult och skog är dock icke konstant; enligt Postortlexicon finnas
i Kalmar, Kronobergs och Örebro län fem orter med namnet Granhult.
3 Om rydnamnen sec Månadsbladet nr 55 & 56, 59 & 60.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
