Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 3. Allmogens lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
134 ÅRETS LOPP, AUGUSTI—NOVEMBER. VECKAN.
fastades åter före aposteln Bartholom ei dag, höstens första dag; nu
fick man taga så mycket vildhumle man ville på byallmänningarna.
Under september månad tog man bort stängseln kring äng och åker,
utom kring de fält der vinterråg var sådd; i början af.månaden vände
man stubben på åkrarne för att jorden skulle fetma. Man såg om de
kärl, i hvilka man skulle nedlägga saltmaten för vintern. Den 7
fastades och den 8 firades jungfru Marias födelse, den 13 fastades
och den 14 firades korsupphöjelsens fest, den 15, 17 och 18
fastades — höstens tre tamperdagar — den 20 fastades och den 21
firades aposteln Mathei dag, den 28 fastades och den 29 firades
englarnes, i synnerhet erkeengeln Mikaels fest, då hösthelgen
lyktades och årets tredje termin för häradstingen börjades för att sluta
vid advent.
I oktober höggs ved vid första barfrost och rofvorna förvarades
i sandgropar. Den 4 oktober höllos landsting och alla häradsskylder
erlades, den 9 inbetalades landskylderna, mellan den 13 och 14 inföll
vinternatten. Den 27 fastades före apostlarne Simons och Judas’
dag. Den 31 fastades på vatten och bröd.
I november drogos båtar och ökor på land, svinen slagtades (jfr
fig. 44) och röktes, jagten efter ekorre, lekatt och mård var nu
tillåten. 1 Den 1 november firades minnet af kyrkans alla helgon, den
2 gick man i procession kring kyrkogårdarne, tände ljus på grafvarna,
knäböjde vid dem och bad för alla kristna själar. Den hel.
Martins dag firades med gåsätning, söndagen den 14 samlades menigheterna
till mungåttsstämmor, då man åt och drack under åkallan af de
himmelska makterna samt afhandlade bygdens angcelägenheter 2 Några
dagar senare hade det efter årstider normerade året slutat sitt lopp:
den 23 november börjades vinterfjerdedelen. 3
Veckan bestod af söndagen, ibland äfven andra helgdagar,
samt söknedagar. Sön- och helgdagar voro heliga och på dem fick
man icke arbeta. Allenast vid de helger, som voro så stora, att de
räckte flere dagar, fick man arbeta eftermiddagarne den tredje och
fjerde dagen. Fredagen var man skyldig att fasta. Undantag kunde
medgifvas under brådskande sådd eller skörd; man kunde då få
arbeta vigiliedagarne (messaftnarna) till solens nedgång.
1 Ett par landskapslagar tillåta jagt redan under senare hälften af oktober.
2 Jfr ofvan s. 47. I Skåne afhandlades vid början af detta århundrade bylagets
angelägenheter och ombyttes åldersmän vid St. Mårtens tid (Nicolovius, Folklifvet
i Shkytts härad.)
3 Källor för den föregående framställningen äro lagarne och synodalbesluten, biskop
Hans Brasks hushållskalender, Olaus Magni, reformatorernas skrifter, runstafvarnes
och medeltidsalmanackornas tecken, allmogens ända in i nyare tid bevarade
märkedagar (jfr Månadsbladet för 1879), Dijkman, Antiquitates ecclesiasticæ,
Hyltén-Cavallius, Värend och Virdarne, Westerdahl, Beskrifning om svenska allmogens
sinnelag, seder o. s. v. — De rent kalendariska uppgifterna sparas till den sjette boken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
