Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 3. Allmogens lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
136 TUNGÅRD OCH GRINDAR.
hafva användts vid gårdarne, det sistnämnda var säkerligen det enda
som förekom kring åker och äng, der hägnaden vissa tider på året
skulle vara borta. 1 På hägnaden fanns en öppning kallad led (liþ),
som fylldes med en grind, hängande mellan två grindstolpar eller
ledstockar. 2 Några grindar från medeltiden finnas icke bevarade af
helt naturliga orsaker. Förmodligen voro de oftast af samma lätta
konstruktion som nu; ibland ersattes grinden af sammanhängande
träluckor (luka, gardsluka). Grindstolpar från medeltiden förekomma
deremot på Gotland, hvarest de ofta uppfördes af ett så varaktigt
material som kalksten (fig. 48). På denna ö, der den nordiska
byggnadskonsten rest så många vackra vårdar, roade man sig ibland att åt
gårdsgrindarne gifva en monumental utstyrscl, såsom fig. 49 visar. —
På den skånska slätten, der man icke ville ödelägga skogen för att
uppföra gärdesgårdar, torde man förr som nu hafva hägnat med jord-
vallar.
[
1
f7 u. p l 1Di
/
ni
1 —
— .Æ — = ——”
=
—- h3
48. Grindstolpar. Gotland.
Hägnaden kring den bebygda delen af tomten tjenade till skydd
mot djur, som man icke ville släppa inpå sig. För menniskor var
det icke svårt att springa öfver eller bryta ned tungården. I för-
Fig. 48. Efter dr P. A. Säves skizz i sin reseberättelse för år 1864 (i k. Vitterhets
Historie och Antiqvitets Akademiens arkiv), till en del rättad af hr O. Sörling.
Stolparne af kalksten, 7,5 fot höga, 0,5 fot tjocka, stå ännu uppresta vid inkörsporten till
Sigreifs gård i Vamblingbo sn. Inskriften säger: Olof Suder gjorde oss.
1 Att gärdesgårdar af det vanliga, simpla slaget användes äfven vid tomten är
naturligt. Det framgår för öfrigt af Gotlandslagens stadgande, att den som kom ri-.
dande till en gård, skulle binda sin häst vid det fjerde störparet från porten, på
det han icke skulle göra skada åt dem, som gingo in eller ut. Det heter der
(kap. 17): häst skall man binda, om man kommer till bonde, vid fjerde störparet
från portstolpen och fyra steg från mannens dörr; då ansvarar egaren ej utan för
hästens venstra framfot och för hans tänder om han bites.
2 Vid den ena stolpen var grinden fäst medels hurrukor; jfr uttrycket i
Östgötalagen: hævja liþ ur hurruku.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
