Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Första boken. Landsbygden
- 3. Allmogens lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
140 BYGGNADSMATERIAL.
Så mycket märkligare är tomtens ringa storlek i den aflägsna tid,
om hvilken Östgötalagen talar, som man den tiden i fullaste mått
föredrog extensiv odling framför intensiv. I städerna, hvilkas murar
oblidkeligt inskränkte utrymmet, byggde man stora hus, staplande
den ena våningen öfver den andra vid de trånga gatorna. På landet
undvek man deremot i början att i en byggnad förena flere rum;
man lät hellre hvart rum omslüutas af fyra ytterväggar. Så mycket
mera kunde man tillfredsställa denna sin benägenhet, som det
ingalunda var brist på bygnadsmaterial.
Inom den största delen af Sverige byggde man naturligtvis af
timmer. På slättbygden i Skåne, hvarest tidigt skogstillgången måtte
hafva varit klen, använde man ctt annat byggnadssätt. I en
handskrift af Skånelagen från 1400-talet, omtalas väggar gærdhæ oc klende,
d. v. s. bildade af lera, som klenats kring pinnar insatta mellan
korsvirkstimret; i handlingar omtalas vidjehus (domus de virgis facte).
“
s
.
*
s. 6
DU
ll 1 1/ ..
MmM,
Z
54. Planritningar af stenhuset, fig. 52.
På Gotland synes man icke ogerna hafva användt den till
byggnadsämne synnerligen väl lämpade kalkstenen. På denna ö finnas flere
stenhus af ganska hög ålder. Fig 50—54 visa prof på dem. På
Öland fanns visserligen samma goda tillgång på kalksten, men
om han der under medeltiden användes till privatbyggnader känner
jag icke.
Fig. 54. Huset vid Hvatlings, ungefär 21,5 fot bredt och nära 27 fot långt, är
uppfördt af tuktad kalksten samt har hörn och poster af huggen sådan. Bottenvåningen
A består af två rum. Det norra rummet, täckt af ett tunnhvalf, har i ena väggen en
ljusöppning, som varit rundbågig. Det södra rummet, täckt af ett korshvalf, har i
södra väggen en nisch samt rundbågig ingång till den numera upptill igenmurade
stentrappan. Öppningen i den östra väggen är i senare tider gjord. I vestra väggen finnes
den prydliga portalen fig. 53, hvilken gör det sannolikt, att detta hus är uppfördt under
förra hälften af 1200-talet. Mellanvåningen B består af ett rum med träloft. Som
trappan från undervåningen nu är tillmurad, är en yttre trätrappa ledd upp till en
rundbågig dörr å södra sidan. På vestra och östra murarna äro i senare tid två smala
rundbågiga ljusöppningar utvidgade till fyrkantiga. De ursprungliga fönstren lära haft
målade glasrutor. En ljusöppning i norra muren är i senare tid igenmurad. Vid östra
väggen finnes en spisel med rökgång inne i muren. I vestra väggen är en nisch. I den
tjocka södra muren en trappa till vinden. Vindsvåningen C är täckt med ett
tunnhvalf. I vestra väggen finnes en ljusöppning, i den östra ett väggskåp. Byggnaden
är omkr. 40 fot hög. Våningen A begagnas f. n. till källare, B till drängstuga, C till
förrådsrum. Hr F. Nordins berättelse i k. Vitterhets Historie och Antiqvitets
Akademiens arkiv. Figuren utförd efter teckning af hr Nordin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 4 11:11:13 2025
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/medeltid/1/0152.html
