Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 3. Allmogens lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KLÄDEDRÄÅGT. 161
troligen äfven en pung, på hufvudet en hatt. Äfven omtalas hosor,
beklädnad på en gång för fot och ben. Öfver detta allt bars en
temligen sid och vid mantel. Qvinnorna hade icke byxor och deras kjortel
var fotsid, ej heller buro de hatt, i stället buro de ofta en duk om
hufvudet. Mantel hade de liksom männen och, att döma efter graffynden,
buro de många smycken, under det männen buro få.
Denna drägt var så enkel, att hon måste i sina grunddrag
bibehålla sig under hela medeltiden. Det antyda ock lagarne samt
enstaka bilder, som vi kunna antaga framställa män och qvinnor ur
allmogen. Genast faller i ögonen, hur olik denna drägt är den nyare
tidens allmogedrägter, jag menar dem, som för närvarande hålla på
att försvinna för stadskostymerna. Man hör mången inbilla sig, att
dessa allmogedrägter äro af synnerligen hög ålder. Sådan är dock
icke händelsen, deras ursprung ligger inom den moderna tiden, och
samma förhållande finna vi i andra europeiska land, som hafva
bevarat folkdrägter. Professor Riehl, en god iakttagare, säger, att
allmogens drägt i de flesta fall är en kopia af den, som bars under
landets storhetstid. Det vore en mycken tacksam uppgift att söka
för de olika bondedrägterna i Sverige uppvisa deras anor — men
detta, liksom öfriga kapitel af den inhemska etnografin, hafva många
vänner, men få bearbetare af vetenskaplig art.
I förmögna bondhus funnos flere omgångar af kläder. Det talas
t. ex. om hvardags- eller gångkläder, mellankläder och
kyrkokläder; till och med af de senare hade man flere uppsättningar.
Skjorta och särk omtalas i Gotlandslagen och synas orden hafva
användts utan urskilning för att beteckna både mannens och qvinnans
linne. 1
1 Schlyter antager, att orden i Gotlandslagen hafva samma betydelse som nu,
men på det anförda stället omtalas allenast mannens kläder: ifircledi, kurtil,
likvare. som i lagtexten förklaras betyda särk och skjorta, brok och hatt. De
två sistnämnda plaggen tillhöra uteslutande mannen. Härtill kan läggas, att
mess-skjortan, som naturligtvis endast bars af män, kallades under medeltiden
messesärk och i Vestgötalagen omnämnes skjortan som ett qvinligt plagg
(tjufbalken kap. 5). Det synes som om skjortan äfven kallats stäniza, ett ord som
förekommer i Upplands-, Södermanlands-, Vestmanlandslagarne samt i båda
landslagarne. Ordet, annars så vidt jag vet okändt, förklaras visserligen af Verelius,
Loccenius och Ihre som kjortel — hvilket blir orimligt, då i de anförda lagarne
i ett sammanhang omtalas stäniza, kjortel, öfverkläde och hufvudduk såsom
utgörande qvinnans kyrkodrägt — samt af Schlyter som tröja, mot hvilken tolk-
ning kan göras den arkeologiska anmärkningen, att under médeltidens tidigare
del qvinnorna näppeligen buro tröja. Större hemulsman än de nämnde aktade
forskarne från nyare tid synes mig vara den man, som år 1459 skref en codex
(af Schlyter kallad 42) af k. Magnus Erikssons landslag och egenhändigt öfver
ordet stäniza skref särk. I erkedjäknen Ragvald Ingemundssons latinska
öfversättning af denna lag, utförd under den senare delen af 1400-talet, är ordet i fråga
ej öfversatt, antagligen, såsom Schlyter menar, på grund deraf att ordet, länge
föråldradt, den tiden ej var kändt till sin betydelse. Under sådana
förhållanden kan man lätt tänka sig, att en person år 1459, som skaffat sig reda på
ordets betydelse, ansåg sig böra beledsaga det med en öfversättning. I den
ordning, som de fyra plaggen uppräknas, är det ock naturligast att tänka
stänizan beteckna det innersta plagget.
Hildebrand, Sveriges Medeltid 1. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
