Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 3. Allmogens lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MAT OCH DRYCK. 173
Det är redan omtaladt att måltiderna voro tvänne, dagvard och
nattvard.
Vid måltiderna tyckes man hafva lagt mera vigt vid brödet än i
våra dagar, att döma efter uttrycket lever ok levs sufl d. v. s. bröd
och det till brödet hörande soflet. Att mellan det ena och det andra
måste hafva funnits en viss proportion framgår ännu tydligare af
uttrycket »tre levar och tre levars sofvel» samt »en svensk pennings lef
och så mycket sofvel som der till hörer» (Östgötalagen). För öfrigt
åt man fisk och kött, fiskarne färska, salta, rökta eller torkade, köttet
oftast saltadt, rökt eller torkadt. 1 Från ladugården fick man dessutom
smör och ost.
R a
; ; E
;
SS s—
107.
v N
. 2
A
109. 110.
Perlor af silfverbleck.
Maten behöfde sköljas ned med dryck och dermed var man
ingalunda sparsam. Öl, mungått och mjöd omtalas. Att det hembrygda
ölet var den vanligaste drycken, kunna vi sluta deraf, att ordet öl
småningom kom att få betydelsen gille, kalas. 2
Vi hafva i det föregående sett, huru åren förlupo för våra fäder,
med den vexling mellan heligt och söckent, mellan fastetider och tider,
1 Olaus Magni bok 17 kap. 2: menniskorna i Norden äta hela året får- och
nötkött, äfvensom andra köttslag saltade och derefter torkade vid rök eller i luften
utan någon kokning.
2 Om mat och dryck komma ytterligare upplysningar att framdeles meddelas, t. ex.
i nästa kapitel.
J Fig. 99—111. Originalen (i Statens Historiska Museum) tillhöra Fölhagenfyndet.
fr fig. 80.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
