Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 3. Allmogens lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
174 NÖJEN.
då man fick äta hvad man ville. Vi skola nu genast öfvergå till
betraktandet af det arbete, som landsbygdens befolkning utöfvade. Dervid
få vi dock icke förgäta, att man icke allenast arbetade, man egnade
äfven någon del af lifvet åt förströelse och glädje.
Barnen, som ännu icke förmådde taga del i arbetet, fingo naturligtvis
leka bäst de ville, men ett omtänksamt sinne gaf åtminstone åt
pojkarnes och ynglingarnes lekar en bestämd prägel. De gingo vanligen
ut på öfning i kraft och manlig idrott. Att simma och löpa kapp,
att gå på islägg, att brottas, lyfta tyngder och skjuta med pilar,
sådana voro, enligt Olaus Magni, de vanliga lekarne.
BRh.
.
il
Hi
.
=.ü
l
——
112. Dans.
De regelbundet återkommande festerna, vare sig de voro af kyrklig
nåtur eller de berodde af årets vexlande lopp eller de fyllde de
pauser i arbetet, som inträdde när något vigtigt var fullbordadt, eller
de fester, med hvilka man firade tilldragelserna i hemmet, förenade
gammal och ung, man och qvinna, till samqväm, der skämtet, ofta
ej alldeles fint, flög från mun till mun, der ungdomen dansade, vid
ljudet af säckpipan och andra instrument, och der man flitigt drack.
Fig. 112. Israels barn dansa i öknen kring den gyllne kalfven (här ej afbildad).
Efter målning i Husby Sjutolfts kyrka (Uppland) från slutet af 1400-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
