Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 4. Arbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sÅDD. 185
oxar eller hästar. 1 I detta sammanhang kunna äfven nämnas spaden
(fossorium fig. 111) och skofveln. 2
Före sådden luckrades jorden med harf (harfver, harva), hvars
tinnar åtminstone ibland voro af jern. Om man vid harfvens
transporterande till åkern kunde göra skada åt den jord, öfver hvilken man
färdades, var man skyldig att lägga harfven på en kälke. 3
Nu var jorden färdig till sådd. Säden lades i sädesskäppan
(äfven kallad sädeslöp, sädesspann och bjuggskäppa). Mannen
bar denna, hängande i ett om halsen lagdt band, och omslöt henne
ytterligare med den ena armen, och gick så öfver åkern utströende kornen
med den andra handen (fig. 117) på en förhoppning om skörd, som den
tiden, då man ännu icke hade vidtagit några ordentliga åtgärder till
skydd mot nattfroster, var vida osäkrare än nu. I medeltidens
handlingar har jag icke sett omtalad någon vält, afsedd för den besådda
jordens jämnande. En sådan, liksom en harf, är afbildad fig. 116.
Det är redan omtaladt, att
lagarne innehålla föreskrifter om
åkerns inhägnader. Ve den,
genom hvars förvållande i inhäg-
naden fanns ett litet hål, genom
hvilket svinen kunde smyga sig
in, eller ett större gap, som
beredde tillträde åt betande djur,
som voro ifriga att frossa på AAÅ53/ Ö p=f
- . — Nl WN
den uppväxande säden. — Med j SY 2.
glädje helsade man axen vid — =
tiden för den helge konung Eriks
fest, ty då hade man hopp om
mogen och skuren säd vid den tid, då man firade den helige konung
Olofs minne.
8
116. Jordarbete.
Årets mest ansträngande arbete inföll vid skördetiden. Det var
icke nog att alle männen lemnade gården, för att dagen i ända syssla
på gärdena. Qvinnor och barn följde, qvinnorna för att deltaga i
arbetet, barnen för att arbeta eller leka i närheten, småbarnen, nedlagda
Fig. 116. Efter figur i den latinska upplagan af Olai Magni arbete. Motsvarande
figur i den italienska upplagan har icke hjulplog.
skap: lier, skæror, yxor, vagna, kerror, akarede, hørede, ploog, trædesarder,
myllesarder, harffue aff iærn, vxawk (— oxok), hæstawk. Der omtalas äfven s. 6
följande sex dagsverken såsom åliggande landbor: två om våren, det ena att mylla,
det andra att köra dynga, två om hösten, ett att träda, ett att köra korn, samt
ett att slå och ett att skära.
1 Jfr föreg. anm., der det talas om ox- och hästok. Fig. 112 och 116 se vi anspann af
hästar. Den hel. Birgitta säger: årdret drages af oxarne, men styres efter ärjarens
vilja.
Den hel. Birgitta omtalar spade till att gräfva jorden, skofvel att uppkasta den
med, och kar att bära bort henne.
3 Harfven och harfkälken omtalas i Östgötalagen (inemot 1300).
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
