Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 4. Arbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VÄFSTOLAR. BAKNING, 229
af 1400-talet utförda hvalfmålningar, är förut intagen fig. 8.
Huruvida hjulrocken förekom i Sverige före medeltidens slut känner jag ej.
I dr Hazelii museum förvaras en hjulrock från Dalarne med årtalet
1580 och inristad uppgift, att den är den första hjulrock som användes
i den trakten.
Om väfstolarne under medeltiden veta vi ännu mindre. I vignetten
till kap. 48 af Olai Magni trettonde bok förekommer en mycket
knapphändig teckning af en väfvande qvinna. Väfven intager en upprätt
ställning, inom en ram bildad af två upprättstående stolpar och i
dem insatta tvärträn. Väfverskan sitter framför apparaten och väfver
nedifrån uppåt. I Worsaaes Nordiske Oldsager förekommer fig. 558
bilden af en stående väfstol från Färöarna, i hvilken väfves uppifrån
nedåt. Enligt hvad en tekniker sagt mig, torde dock denna figur vara
behäftad med något konstruktionsfel. I Frankrike fanns redan under
1200-talet väfstolar med liggande ränning. 1
Bland de öfriga göromål, som tillkommo qvinnorna, må bakningen
här omtalas med några ord. Man bakade mjukt bröd, men äfven hårdt,
som, bakadt vid ett barns födelse, kunde gömmas för att ätas vid dess
bröllop. Äfven omtalas tunnbrödot, som bakades i norra delen af Sverige,
ända ned till Vermland. De till kap. 13 och 16 i nyss nämnda bok
af Olai Magni arbete fogade figurerna visa tvänne bakscener: å den
förre ses bullarne upplagda på långa bräden och en qvinna skjuter
med en brödspade af vanlig form andra bullar in i en stor murad ugn.
Den andra scenen visar tillverkningen af tunnbröd. En sittande qvinna
kaflar ut degen i en stor och tunn skifva, en annan qvinna har med
kaflen förflyttat en sådan degskifva på en rund jernplåt, som uppburen
af tre fötter står öfver en måttlig eld. I ett hörn af rummet ses en
hel hop af kakor.
Det har icke varit min mening att här skrifva den svenska
husslöjdens historia under medeltiden, ty det är en historia, som aldrig
af brist på material kan skrifvas. Det är endast i enstaka punkter
som vi kunna, tack vare ett sammanknippande af arkeologiens och
historiens resultat, tack vare enstaka uppgifter från tiden i fråga, erhålla
någon kunskap rörande detta ämne, och detta aldrig annat än i de fall,
då antingen frambringandet af ett nyttigt råämne eller dess bearbetning
skedde i sådan skala, att det öfversteg husbehofvets mått samt således
handel och utförsel från en del af landet till en annan kunde komma
i fråga.
Hvad allt det öfriga beträffar, om hvilket vi sakna underrättelser,
kunna vi vara förvissade, att under medeltiden tillverkade den svenske
bonden hvad han i sitt hus behöfde. För huset, för redskapen, för
sitt och de sinas utstyrsel behöfde han icke gå till staden att köpa,
1 Viollet-le-Duc, nyss anf. arbete del. 2, s. 522.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
