Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 5. Skatterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
PERSONLIG SKAT. 241
resultat, till hvilket man kom rörande mantalet, torde hafva inskrifvits
i ’häradsboken’, som omtalas i en handling af år 1399.
De här ofvan exempelvis anförda siffrorna äro i dubbelt hänseende
odugliga att lemna oss en föreställning om befolkningens verkliga
storlek; först och främst gälla de allenast den skattdragande allmogen,
vidare angifva de allenast hushållen. Ibland äro uttrycken om de
personliga afgifter, som under medeltiden utgingo, så dunkla, att man icke
rätt vet, huruvida enskilda personer eller hushåll åsyftas. De enskilde
(dock endast männen) menas, när det i Upplandslagen (konungabalken
kap. 10) heter, att en af skeppvisterna skulle utgöras efter mantal och
och detta närmare förklaras så, att skatten skulle utgifvas af bönder,
bondesöner, legodrängar och löske män, hvarvid dock undantagas alla
de som icke hunnit 20 års ålder och på grund deraf ej ansågos som
’mogande män’. Ännu mera personliga voro de skatter som kyrkan
utkräfde, t. ex. då biskopstionden i Viborgs län aflöstes med en
smörskatt, som utgick för hvart hufvud af man- eller qvinnokön, som hade
fyllt sju år. 1 Om hushåll åter är det meningen, när det talas om ’den
som sår’ d. v. s. jordbrukaren, hvilket uttryck är liktydigt med
benämningen rök, hvarmed menas den härd, från hvilken röken uppsteg,
och det hushåll, som i denna härd hade sin medelpunkt. 2
Vill man få ett riktigt begrepp om den splittring i de borgerliga
förhållandena, som utmärkte medeltiden, framför allt periodens början,
hufvudsakligen på grund af arf från äldre tider, och som först
under den senare delen började försvinna, i följd af regeringens
fortgående, om statsmanna-insigt vittnande bemödanden att göra riket till
ett helt, behöfver man allenast kasta en blick på de sätt, som i landets
olika delar användes för jordegendomens uppdelande. Det är icke min
mening att här försöka skrifva det svenska skatteväsendets historia,
hvilket skulle taga allt för stort utrymme i anspråk, utan inskränker
jag mig till att meddela hufvudresultaten af de undersökningar jag
anställt med ledning af originalhandlingar och med begagnande af
tidigare forskares arbeten. 3 Någon detaljerad redogörelse för de olika
1 Porthan, Skrifter del. 1, s. 269.
2 Att ’man som sår’ är liktydigt med rök, framgår af en jämförelse mellan DS VI
nr 4,615 der det heter, att peterspenning erlades af de bönder, som under året
odla och så sina åkrar, för sig och hushållet (rustici — —, qui colunt et seminant
in anno agros suos, dant — — pro se et tota familia sue domus) och DS III nr
2,322, der det säges, att samma penning erlades ’de foco quolibit’ d. v. s. för hvar härd.
De vigtigaste upplysningarna om den svenska medeltidens skatteväsende finnas i
prof. Bergfalks s. 233 anförda afhandling samt i det tal, hvarmed bibliotekarien
Styffe tog inträde i k. Vitterhets Historie och Antiqvitets Akademien,
Framställning af de s. k. grundregalernas uppkomst och tillämpning i Sverige intill slutet
af sextonde århundradet, med anledning af den uppdiktade berättelsen om ett
riksdagsbeslut på Helgeandsholmen år 1282, i nämnda akademis Handlingar del. 24),
i samme författares vigtiga arbete Skandinavien under unionstiden samt i hans
redan flere gånger citerade Bidrag till Skandinaviens historia. I flere vigtiga
punkter har jag kommit till en annan uppfattning än hr Styffe, utan att jag ansett
mig mer än i ett fall berättigad att här ingå i någon vidlyftigare motbevisning.
Hildebrand, Sveriges Medeltid 1. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
