Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 5. Skatterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
242 JORDINDELNING.
slagen af jordindelning kan jag ej här meddela, men redan de
kortfattade anteckningar som följa torde vara tillräckliga för att visa
förhållandenas brokiga utseende.
I handlingar rörande Tavastland omtalas krok (derom mera sedan)
samt kroksland, till hvilka karplanden torde hafva stått i ett
bestämdt förhållande. 1
Inom Nyland förekomma skattmarker jord, på Åland marker
skattjord, men, säger hr Styffe, det synes som på Åland marktalet
under unionstiden snarare utmärkte jordvärdet än skattebeloppet,
eftersom man i urkunderna finner uttrycket markaköp jord.
I egentliga Finland uppgafs andelen i en by genom angifvande af
stång- och alntal (t. ex. 6 stänger öfver all byn 1456, 7 stänger kring
all Pastakunni by 1472); i skattelängder omtalas kökar, bol och
krokar.
I Ångermanland omtalas från början af 1300-talet sættungsland
(år 1337), sedermera sædeland (år 1485), slutligen sæland eller
seland. Vid k. Gustaf I:s skattläggning af år 1542 upptogs selandet
till 38,416 qvadratalnar.
I Jämtland förekommo sættungsland.
I en handling rörande Medelpad af år 1480 omtalas 8
markajord. Som brefven rörande detta landskap äro få, är det omöjligt att
säga, huruvida detta delningssätt var vanligt. I salubref från detta
landskap omtalas gårdar.
I Helsingland omtalas stycken jord eller stycken åker
äfvensom spannasäden.
För Uppland, för den del af Vestmanland, der åkerbruket var
hufnäring, för nedre Dalarne (By, Folkärna, Grytnäs, Husby och Skädvi
socknar), för Närike och Södermanland omtalas mark., öres-,
örtugs- och penningeland. I urgammal tid omtalas äfven i Uppland,
något senare omtalas i Närike attungar. I Södermanland och
Vestmanland omtalas äfven stänger och alnar jord.
Såsom karakteristisk för Östgöta lagsaga d. v. s. Östergötland
jämte norra (Tveta och Viste härad) och östra delane af Småland
samt Öland omtalar hr Styffe i sitt ofvan citerade inträdestal attungen.
I Skandinavien under unionstiden nämner han, att på Öland omtalas
äfven markabol och öresbol, i Vedbo marker jord, örtugabol
o. s. v., samt säger om Östergotland (s. 193): »alla gamla fastigheter
voro uppskattade i attungar ellor bråkdelar af sådana — —, men
derjämte förekomma någon gång äfven i äldre tider beräkningar i stång-
och alntal, och det synes sannolikt, att attungarne under den senare
1 Det heter i ett bref af år 1334, att af hvart krokland Caratrum) skulle inom
Tavastland till kyrkoherden gifvas två ’carpe ordei planate, på svenska strukne
karpe’ (DS nr 3083), hvilket stadgande utan tvifvel står i sammanhang med den
vanliga sädesmängd, som nedlades i ett kroksland, och den deraf påräknade
afkastningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
