Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 5. Skatterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
254 ATTUNGEN.
i andra (ɔ: ena) gärdet nio afnam och i andra gärdet sju afnam, dessa
afnam göra en half attung’. 1 Som torpen ofta voro flere, kan genom
läggande af deras attungstal till byns med största lätthet ett
öfverskott af en eller annan halfattung uppstå.
En annan förklaring tarfvas deremot för de fall, då öfverskottet
i attungstal är stort. Sedan attungens egenskap att vara ett visst mål
blifvit i fullt mått erkänd, var det icke längre gerna möjligt att låta stora
byar, vare sig de af gammalt varit stora eller de blifvit det i följd af
vidlyftiga nyodlingar, helt enkelt delas i åttondedelar, hvilkas
jordområde hade blifvit alltför vidlyftigt i förhållande till andra attungars.
Deraf blef en nödvändig följd att man förökade attungstalet, men att
man dervid med förkärlek höll sig till det gamla systemet visar sig
deraf, att man synes vid öfverskridandet af åttatalet oftast hafva ökat
det med tillägg af 50 eller 100 procent, hvarigenom gårdar på 12
eller 16 attungar uppstodo. Två gårdar på tolf omtalas af hr Styffe
(jfr s. 250), tolf attungar förekommo vidare i Vidlösaberga, Örberga
sn, samt Ullevi, Järpestads sn; sexton attungar funnos i Berga,
Vadstena sn, samt i Tift, Kärna sn. Det torde vara i hög grad värdt
uppmärksamhot, att dessa byar med öfvertaliga attungar (med undantag
af en på Öland och en i Viste härad) alla ligga i Östergötlands
bördigaste del, der martken var öppnast och bosättningen aldst.
Om dessa byar på tolf och sexton attungar således indirekt vittna
om attungsindelningens sammanhang med byn, synas vi icke kunna
säga detsamma om de byar, hvilkas öfverskott ligger emellan t. ex.
8 och 12, 12 och 16. Det är möjligt att vi här hafva för oss verkliga
undantagsfall, det är dock möjligt att undantaget är allenast skenbart.
I Nässja kyrkoby hade Vadstena kloster 101/ attung, men att detta
icke utgjorde hela byn, synes deraf att prestgården derstädes låg för
3 attungar, och det är mycket möjligt att i byn funnos ytterligare 215
attungar, som icke befunno sig i kyrklig ego. Hr Styffe omtalar 9
attungar i Fifvelstad, som af Birger jarl skänktes till Riseberga kloster,
men att dessa nio icke utgjorde hela byn, framgår deraf att jarlens
sonson hertig Erik långt senare disponerar öfver jord i Fifvelstad (DS
nr 1 798). Äfven anför hr Styffe ett dombref af år 1399 öfver
Vidhnestadha i Vadstena sn, som omtalar 8 attungar vester och 7 attungar
öster om gatan, och som 15 attungar finnes äfven byn upptagen i
Vadstena klosters jordebok. Men der omtalas äfven, att i Vidhnestadha
fanns en s. k. konungsäng, om tolf töns utsäde, och tolf töns utsäde
var, såsom redan visats, attungsmåttet och finna vi således i denna
kungsäng den felande sextonde attungen. 2
Mot antagandet af byn som enhet för attungarne har hr Styffe
gjort flere inkast, hvilka det torde vara skäl att pröfva. »Termen at-
1 Dessa två uppgifter förekomma i Vadstena klosters jordebok.
2 Med afseende på utvidgningen till 12 och 16 ber jag att få påminna om det s.
246 anförda exemplet från Danmark, att en bol hade 12 i stället för 8 öres skyld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
