Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 5. Skatterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
256 ATTUNGEN, HAMNAN, ÅROR OCH ÅRTULLAR.
kunna möta hr Styffe på hans egen mark och derigenom, som jag hoppas,
få frågan en gång för alla afgjord, redan nu öfvergå till utredande af
denna fråga.
Den krigstjenstskyldighet, som medeltidslagarne omtala såsom
åliggande det svenska folket, gällde uteslutande utfärder till sjös.
Grundsatsen att under örlogstider manskap uppbådades för att till lands
försvara hembygden var så djupt rotad i folkets medvetande, att derom
behöfdes inga stadganden. För sjökriget erfordrades skepp med
tillbehör, manskap och proviant. Skyldigheten att anskaffa och utrusta
skepp tillkom häraden, som inom en dryg del af Sverige på grund
deraf voro delade i skeppslag, hvilka stundom vunno så stor
sjelfständighet, att de blefvo juridiska och administrativa enheter i skilnad
från de härad, af hvilka de ursprungligen voro integrerande delar.
Jag ämnar ej här vidare ingå i dessa förhållanden, utan nöjer mig
med att påminna derom, att härad funnos, som hade
sjöutrustningsskyldighet utan att vara formelt delade i skeppslag.
För anskaffande af manskap och proviant omtalas en indelning i
hamnor, åror (ar, sing.) eller årtullar (har, sing.). Enligt
professor Schlyter 1 Ȋr det tydligt, att i Uppland hamna varit del af ett
hundare, men ar af ett skeppslag, och kan man deraf sluta, att i
Östergötland samma skilnad varit mellan har och hamna, så att när det
heter ’til ha och hamna’, har egentligen betyder det vid hafvet
belägna landet, hamna deremot den inre delen af landet.»
De motsvarande förhållandena i Danmark skildras af Steenstrup
på följande sätt. 2
»Landet var deladt i distrikt, af hvilka hvart skulle utrusta och
bemanna ett skepp. Ett sådant område kallades skipæn (på latin
navigium). En skipæn åter var delad i hafnæ, hvilket ord är härledt
från höfn, skeppsbesättning, och ursprungligen betecknar hvar särskild
sjökrigares plats på skeppet. Då nu ledungspligten bestod i att
besätta en af dessa hafnæ [d. v. s. platser på skeppet] kom ordet att
beteckna äfven grunden för ledungsbördans fördelning — —, så att
det landdistrikt, som skulle hålla en man i hvar hafnæ på skeppet,
kallades hafnæ 3 och medlemmarne i ett sådant område kallades
hafnæbröder.»
»De kretsar, som lades under en hafnæ, bestämdes efter de
särskilda jordbrukens storlek på det sätt, att inom hvar hafnæ skulle
finnas tre underafdelningar: tredings-, sjettings- och tolftungshafnæ.
Den gård, som hade åtminstone en mark guld i jord, deltog med en
tredjedel i ledingsskyldigheten (tredingshafnæ), hvilken bestod i
utrustande af en man hvart tredje år samt bidrog till skeppets köp och
1 Jfr Glossarium s. 32 m. fl. ställen.
2 Studier s. 188 f.
3 Jfr Jutalagen III. 1: Thar lethung biuthæs, e swa manghæ sum i en hafnæ æræ,
tha faræ hwar theræ sit ar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
